Vipassana- en resa till mig själv

Allt började den dagen  Annika och jag skulle googla fram sångerskan Lhasa och hamnade i Tibet istället. Via en reseberättelse om Tibet där Lasa ingick så gick resan vidare till till en annan reseberättelse som handlade om att plocka äpplen i Nya Zeeland och den var skriven av en svensk tjej som har rest dom sista 7 åren. Jag blev nyfiken och ville läsa ytterligare en av hennes berättelser och hamnade mitt i hennes VIPASSANA-berättelse.
När jag hade läst igenom den så kände jag omedelbart att jag ville genomgå exakt samma upplevelse som hon hade genomgått trots att hon förvarnade att det kunde vara rätt tuff med dom villkoren som ställdes. Här kommer först hennes berättelse.…..och efteråt min egen upplevelse av en 10 dagars meditationsvistelse som var nånting annorlunda än det man upplever varje dag.

Vipassana Meditation – att se saker som de egentligen är
av Madelen Johansson publicerad 2009-06-05 på www.backpacking.se

Tusentals människor har upplevt positiva förändringar i sina liv efter att ha besökt ett Vipassana meditationscenter, som i dag finns utspridda runtom i hela världen, inklusive i Sverige. I nio dagar lever man i absolut tystnad och genom meditering och själviakttagelse är ambitionen att nå ett tillstånd av fullständigt uppvaknande – fritt från lidande. Kursen är helt gratis, utan någon religiös anknytning, och alltfler väljer att inkludera detta i sina backpackerresor. Backpackings Madelen berättar om sin egen erfarenhet av en Vipassana meditationskurs, och hur den förändrade hennes liv.

Jag har spenderat mina senaste sju år åt att resa och jobba jorden runt. Under alla dessa år har jag träffat så otroligt många inspirerande människor. Ett flertal av dessa har under åren berättat för mig om Vipassana meditation. Varje person jag någonsin träffat som gjort den här kursen har sagt att den förändrade deras liv – till det positiva. Efter många konversationer insåg att jag hade ett begär att fullfölja en av kurserna. Jag var tvungen att uppleva den känslan som så många berättat för mig om.

Det tog mig fem år innan jag hade chansen att faktiskt fullfölja en tiodagars Vipassana meditationskurs. När jag började undersöka tanken att ansöka tror jag inte att det var rätt tid i mitt liv. Kanske var jag inte mogen ännu, vem vet? Runt om i världen finns det cirka 130 Vipassana meditationscenter etablerade. Indien, Nepal, Sverige, Australien, Nya Zeeland, Sydafrika, Mozambique bara för att nämna några. Första gången jag ansökte var i norra delen av Indien, i en liten by vid namnet McLeod Ganj. Otroligt vackert område, omringat av Himalayas bergskedja, bebott mestadels av tibetanska flyktingar som tvingats fly undan Kinas regim och gömt sig utanför Tibets gränser. Men tyvärr var kursen här fullbokad. Jag fortsatte min resa och två år senare ansökte jag till centret i Sverige. Tyvärr var jag alldeles för sjuk vid tillfället och var tvungen att tacka nej. Ansökte i Kathmandu, Nepal, kursen var full och mitt flyg redan bokat. Samma sak i Auckland, Nya Zeeland.

För cirka sex månader sedan flyttade jag till Kapstaden, Sydafrika. Insåg snabbt att det fanns ett center även här. Fick en känsla av att det till slut kanske var min tur ändå. Jag hade rätt! Efter fem år var det min tur att gå i genom det svåraste jag någonsin gjort i hela mitt liv. Många människor tyckte att jag var galen då jag berättade vad jag skulle ge mig in på. För att gå in lite närmare på kursen och vad den innebär kommer här en beskrivning på detta.

Vem som helst kan genomföra en Vipassana meditationskurs. Även om man aldrig förut mediterat. Men vad man behöver är en stark vilja! Vipassana betyder ”att se saker som de egentligen är”. Det är en av Indiens äldsta meditationstekniker, som återupptäcktes för 2 500 år sedan av Buddha, och lärdes ut av honom som ett universellt botemedel mot universella problem.

Denna teknik, utan anknytning till någon religion eller sekt, syftar till att fullständigt göra slut på mentala orenheter, och därigenom nå full befrielse som är den högsta lyckan. Dess syfte är att läka människan, inte endast att bota sjukdomar utan att fullständigt bota allt mänskligt lidande.

Vipassana är en väg till självförändring genom själviakttagelse, som fokuserar på det nära samspelet mellan kropp och sinne. Detta är något som kan upplevas direkt, genom disciplinerad uppmärksamhet på de kroppsliga förnimmelser som styr kroppens liv, och som oavbrutet står i samband med och betingar sinnet. Baserad på iakttagelse är detta en självutforskande resa till kroppens och sinnets gemensamma ursprung genom vilken man löser upp mentala orenheter. Detta leder till ett balanserat sinne fullt av kärlek och medkänsla.

De naturlagar som styr våra tankar, känslor och förnimmelser blir tydliga för oss. Vi förstår genom direkt upplevelse hur man gör framsteg och hur man faller tillbaka, hur man skapar lidande och hur man befriar sig från lidande. Vårt liv kommer alltmer att kännetecknas av ökad medvetenhet, klarhet, självkontroll och frid.

Även om Vipassana utvecklades som en meditationsteknik av Buddha är den inte begränsad till buddhister. Det är absolut inte fråga om omvändelse till någon religion. Tekniken fungerar utifrån det enkla antagandet att alla människor har samma problem och att en teknik som gör slut på dessa problem med nödvändighet har universell tillämpning. Människor från många olika religioner har upplevt de goda resultat som Vipassana-meditation ger, utan att finna någon konflikt med den egna tron.

Att genomföra en tiodagars Vipassana meditationskurs innebär en hel del restriktioner. Men alla dessa för att man själv ska få ut så mycket som möjligt av de tio dagarna. Alla elever som deltar i kursen iakttar ”ädel tystnad”, det vill säga tystnad när det gäller kropp, tal och sinne. De åtar sig att inte kommunicera med andra meditatörer. Men de kan fritt ta kontakt med kursarrangörerna när det gäller materiella problem, eller tala med läraren. Eleverna iakttar tystnad under de första nio heldagarna. På tionde dagen börjar de åter tala med varandra, som ett sätt att återgå till vardagslivet. Kontinuerlig övning, under kursen, är nyckeln till framgång, och tystnad är en förutsättning för att bevara denna kontinuitet.

Alla kvinnor och män är totalt åtskilda under de tio dagarna. Detta för att inte skapa några som helst sexuella attraktioner eller vilseledande tankar. Kroppskontakt med varken män eller kvinnor är inte heller tillåtet. Även om yoga och fysiska övningar går väl ihop med Vipassana måste eleverna upphöra med dessa under kursen, då avskilda platser för sådana övningar inte finns på kursplatsen. Joggning är inte heller tillåtet. Elever har under pauserna möjlighet att promenera inom angivna områden.

Religiösa föremål, radband, kristaller, talismaner och liknande föremål får inte tas med till kursen. Droger, alkohol eller andra berusningsmedel får inte heller tas med till kursplatsen. Det är heller inte tillåtet att röka, snusa eller använda tuggtobak. Klädseln skall vara bekväm men åtsittande och genomskinliga kläder kan lämnas hemma.

Att lyssna på musik, läsa en bok, skriva dagbok, kolla på kort eller använda mobiltelefon är tyvärr inte heller tillåtet att användas under dessa tio dagar. Jag vet att det låter som en hel del regler. Men det är för ens eget bästa. För första gången i ditt liv är det bara du! Enbart dig själv, ditt sinne och din kropp. Man har ingen chans att bli distraherad av något annat!

Vi som lever i dag, i denna hektiska livsstil – jag vill inte ens veta hur mycket information och distrahering människan påverkas av varje dag. Tänk bara er själva. Mobiltelefoner, internet, TV, reklam, radio, dagstidningar, lösenord på cirka tio olika bankkort att komma ihåg. Krav från jobb, krav att bli framgångsrik. En kontinuerlig strävan efter att ”lyckas”. ”Att bli någon”. Men till vilken anledning? Hur många människor runt om i världen (speciellt i västländerna) upplever inte stress varje dag? Människor stressar till jobbet, hinner inte äta frukost, stressar på jobbet, slänger i sig onyttig mat, har inte ens tid att känna efter hur maten faktiskt smakar, stressar för att hinna hämta deras barn på dagis, hem, städa hela huset, laga mat, förbereda för morgondagen. Kanske efter detta de flesta tittar en timme eller två på TV bara för att tillfredsställa deras sinne med något totalt irrelevant.

Människor runt om i världen lever hela deras liv på detta sätt. När de till slut går i pension är många så mentalt och psykiskt utmattade att de inte vet vad de ska göra av sig själva. Det känns som om att människan i dagens samhälle lever som en råtta i bur. Springer och springer men kommer ingen vart. Det är dags att vi stannar upp och faktiskt ser oss omkring. Det finns viktigare saker än pengar och framgång. Jag slår vad om att de rikaste människorna runt om i världen är djupt olyckliga. Sönderstressade och otillfredsställda med deras liv.

Detta är vad Vipassana meditation grundar deras teorier på. Att lära sig leva i nuet. Att ta till vara på varje sekund av livet. Om du tänker efter, när du är för dig själv och låter tankarna flöda. Erkänn att när du tänker efter, endera så tänker du på framtiden eller saker som redan hänt. Vi lever hela vårt liv men vi lever aldrig i nuet. Varje sekund planerar vi något för framtiden eller så tänker vi på minnen från dåtiden. Detta innebär att vi är aldrig riktigt närvarande i nuet. Är inte detta fel?

Att genomföra en Vipassana meditationskurs innebär att man lär sig att fokusera på nuet. Att ta vara på varje sekund. Man lär sig koncentrera sig på sin egen andning, vilket man i vanliga fall tar för givet. Har du någonsin tänkt på vilken näsborre du andas in i och vilken du andas ut i? Dessutom ändras detta dygnet runt.

För första gången i sitt liv tvingas man umgås enbart med sig själv och inget annat under tio dagar. Ganska skrämmande för en del. En hel del känslor och tankar som kommer upp. Både negativa och positiva. För mig kom tankar och demoner upp från min barndom, från min uppväxt, skoltid. Jag var tvungen att ta itu med delade känslor. Minnen som jag inte ens visste existerade kom upp. Det viktiga med den här kursen är att försöka rena sitt sinne. Att ta itu med problem och minnen man har. Att acceptera dem och gå vidare.

Vipassana meditation siktar mot de högsta andliga målen – fullständig befrielse och fullständigt uppvaknande. Vipassana syftar inte till att bota fysiska sjukdomar, men som en bieffekt till mental rening kan många psykosomatiska åkommor försvinna. Vad Vipassana gör är att eliminera de tre orsakerna till allt lidande: begär, motvilja och okunnighet. Genom regelbunden meditation löser man upp de spänningar som byggs upp i vardagen och lossar de knutar som orsakats av vanan att reagera på ett obalanserat sätt när behagliga eller obehagliga situationer uppstår.

Nästa steg är att behärska sitt vilda sinne någorlunda väl. Detta sker genom att man övar sinnet att fokusera på ett enda objekt: andningen. Man försöker hålla sin uppmärksamhet på andningen så länge som möjligt. Detta är inte en andningsövning – man försöker inte reglera eller styra andningen. I stället iakttar man den naturliga andningen som den är, när den går in och när den går ut. På detta sätt lugnar man ner sinnet ytterligare, så att det inte längre kan övermannas av kraftiga negativa känslor. Samtidigt blir sinnet skarpare, mer koncentrerat, mer känsligt och kan på så vis utveckla insikt.

Dessa två första steg, att leva ett moraliskt liv och att behärska sinnet, är nödvändiga och givande i sig. Men de leder till bortträngning av negativa känslor om man inte tar ett tredje steg – att rena sinnet från alla orenheter genom att utveckla insikt i sin egen natur. Detta är Vipassana: att uppleva sin egen verklighet, genom systematisk och objektiv observation av de ständigt föränderliga mentala/fysiska fenomen som manifesterar sig som olika förnimmelser i kroppen. Detta är kulmen på Buddhas lära: självrening genom själviakttagelse.

Vipassana kan praktiseras av var och en. Alla ställs inför lidande, det är en universell sjuka som kräver ett universellt botemedel, ett botemedel som inte är bundet till särskilda trosföreställningar eller livsåskådningar. När man upplever ilska är det inte fråga om en buddhistisk, kristen, muslimsk eller judisk ilska. Ilska är ilska. När man blir uppjagad och orolig på grund av denna ilska, är de spänningar som uppstår inte kristna, hinduiska eller buddhistiska. Sjukan är universell. Botemedlet måste också vara universellt.

Vipassana är ett sådant universellt botemedel. Ingen kan ha något emot en samling levnadsregler som respekterar våra medmänniskors frid och harmoni. Ingen kan ha något emot att utveckla mental självbehärskning. Ingen kan ha något emot att utveckla insikt i sin egen natur, insikt som befriar sinnet från mentala orenheter. Vipassana är universellt.

Att iaktta verkligheten som den är genom att iaktta sanningen inom sig, det betyder att känna sig själv på det faktiska planet, det upplevda planet. Genom regelbunden träning befrias man från de orenheter som är lidandets orsak. Genom att tränga i genom en grov, yttre, och uppenbar sanning når man fram till sinnets och materiens yttersta sanning. Sedan transcenderar man även denna, och upplever en sanning som är bortom sinne och materia, bortom tid och rymd, bortom det betingade och det relativa: sanningen i fullständig befrielse från alla orenheter, från allt lidande. Vilket namn man ger denna yttersta sanning är irrelevant; det är allas slutmål.

I tio dagar mediterar man cirka tio timmar om dagen. Om man har problem med att sitta ner så lång tid finns det speciella stolar och kuddar att använda sig av. Den svåraste stunden är på morgonen då man väcks av en gong gong klockan 04.00 på morgonen. Dagen inleds med en två timmars lång meditation. Jag måste erkänna att jag hörde en hel del personer som snarkade vid denna lektionen. Efter ett par dagar på kursen kommer man in i en rytm. Frukost serveras mellan klockan 06.30 till 08.00 på morgonen och lunch mellan 11.00 och 12.00. Även ett mellanmål på eftermiddagen serveras men ingen middag. Detta är för många en skräck. Men man inser efter cirka 2-3 dagar att man inte har så stor aptit. På grund av att man sitter ner mestadels gör man inte av med mycket energi. Maten är enbart vegetarisk men otroligt god. Det är forna studenter som hjälper till frivilligt att laga maten.

Har man några som helst problem under kursen kan man prata till endera sin lärare eller med sin assistent. Dessa är de enda personer du kan prata med under de tio dagarna. Men de är otroligt hjälpsamma och vänliga.

Varje elev som deltar i en Vipassana-kurs får kursen i gåva från en tidigare elev. Det tas inte ut några avgifter, varken för undervisningen eller för kost och logi. Alla Vipassana-kurser över hela världen bekostas uteslutande genom frivilliga gåvor. Har du haft nytta av kursen har även du möjlighet att vid slutet av kursen ge en gåva till kommande kurser, allt efter din önskan och din ekonomi.

På den sista dagen av kursen, då tystnaden bryts, grät jag av glädje! Så otroligt stolt för att jag faktiskt klarat det, det trodde jag aldrig. Absolut det svåraste jag någonsin gjort! Men så väl värt det. Jag känner mig nu som en ny människa. Jag är lycklig! Jag är glad! Jag försöker ta vara på varje dag som går, jag försöker leva i nuet, inte stressa och bry mig om mina medmänniskor. Jag upptäcker att jag har mycket mer tålamod (speciellt när man lever i Sydafrika). Jag har lärt mig så otroligt mycket om mig själv som jag aldrig ens hade en aning om. Lärt mig om mina känslor och om mina tankar. Tagit itu med minnen jag inte ens visste jag hade som låg och malde.

Det är svårt att gå tillbaka och leva ett “vanligt” liv efter att ha gjort en kurs. Jag känner mig så otroligt mycket lugnare och jag tror att varje människa på denna jord borde prova på detta. Jag vet att många människor med depression och en bakgrund av alkohol/drog beroende har gått i genom kursen och kommit ut rena och förändrade.

Detta är ingen hokus pokus kurs. Det är du och ditt sinne. Och du måste jobba hårdare än du någonsin gjort i ditt liv. Men det är värt det. Varje sekund. Jag lovar att du kommer att komma ut från kursen med ett stort leende, otroligt stolt och fridfull.

Praktisk information

Jag hoppas att jag kunnat inspirera någon av er läsare. Om ni vill veta mer om Vipassana meditation bör ni gå in på deras hemsida – www.dhamma.org. Där finner ni all information som går att få. Kurserna är indelade i åtta olika grupper – India, Asia, North America, South America, Europe, Australia/NZ, Middle East och Africa. Dessa hittas ute i vänsterkanten. Generellt sett förekommer det cirka två kurser per månad. På vissa ställen oftare, på vissa mer sällan. Det beror helt på vilket land du har tänkt att utföra kursen i. Men i Sverige finns det regelbundna kursdatum över hela året.

Jag rekommenderar att vara ute i god tid om ni vill anmäla er. Jag har många gånger, som jag tidigare nämnde, varit ute alltför sent. Men ge det cirka 2-3 månader innan kursdatum startar att lämna in en anmälan. Anmälan kan ni göra direkt över internet. En hel del frågor som frågas. Men det är viktigt att de får så mycket information som möjligt gällande exempelvis depression, sjukdom, matbesvär med mera.

Eftersom man ej är tillåten att ha med sig några attiraljer förutom kläder och necessär, är det lätt att packa. När man anmält sig får man en lista på saker som de rekommenderar att man tar med sig. Exempelvis väckarklocka, ficklampa, vattenflaska, sjalar, en filt (mycket användbart), en klocka, tvättmedel. Bekväma kläder, ej åtsittande! För kvinnor måste kjolar och byxor nå under knäna och man måste täcka axlarna under hela kursens gång. Detta för att ej skapa någon som helst sexuell attraktion mellan kvinnor och män.
För er som skulle vilja genomföra kursen hemma i Sverige är detta möjligt. I Sverige ges fortlöpande Vipassana kurser på meditationscentret Dhamma Sobhana i Östergötland. Kurser i Sverige ges tvåspråkigt; på engelska och svenska. Som sagt tas ingen avgift alls, inte ens för kost och logi. Alla kostnader täcks av frivilliga gåvor från elever som fullföljt en kurs. Deras email är info@sobhana.dhamma.org . Telefon 0143- 211 36.

Dhamma Sobhana är Nordens första etablerade Vipassana center. Det etablerades i februari 2007. S.N. Goenka har gett centret namnet Dhamma Sobhana, vilket betyder ”Sanningens skönhet”.

Efter att man som elev fullbordat en tiodagarskurs kan man vidareetablera sig. Man kan komma tillbaka till vilket center som helst i världen och arbeta frivilligt. Man kan hjälpa till att laga mat, reparera hus, arbeta i trädgården. Det finns alltid många projekt att hjälpa till med. Man kan även genomgå längre kurser. 20-dagars, 30-dagars, 45-dagars, 60-dagars och till och med 90-dagars för de extrema. Jag själv har inte gett mig in på något av dessa. Jag skulle gärna vilja hjälpa till först en omgång och därefter genomgå ytterligare en tiodagarskurs.
Här ser man det svenska Vipassana-center nära Ödeshög vid Vättern.
Detta collage väcker starka minnen till den innre resa som jag skulle genomföra ca 2 månader senare. Vägen in till meditationssalen som låg uppe på vinden förde via den spiraltrappan som du ser i mitten av bilden. Men om detta berättas senare…

Här kommer min personliga redogörelse av  en
10 dagars meditationsvistelse på Lyckeby.

När jag nu hade beslutad att delta i en sådan Vipassanavistelse så tog jag reda på vilka lämpliga datum det fanns för att vara med. Jag ville ha gå senare på hösten  2009 och den 11.nov till den 22.november passade mig perfekt. Jag anmälde mig på nätet och fick svar dagen efter att jag var välkommen. Man förpliktar sig att hålla sig till dom 5 regler som dom vill att man skall respektera. Och det kändes inte som nåt som jag inte kunde ställa upp på.
Längst nedan kan du läsa hela introduktionen och  Disziplinkoden för meditationskursen och dessutom får du här en länk till en liten introduktionsfilm.

Förberedelsetiden
Jag läste igenom  Disziplinkoden och sen la jag tankarna åt sidan för 2 månader
En kompis som jag invigde i mina planer sa att han aldrig skulle kunna tänka sig att vara tyst i 10 dagar men själv såg jag fram mot just den här tystnaden för att jag kände att jag hade konsumerat lite för mycket media på senare tid. Jag längtade efter en situation där jag skulle tvingas till att sitta still och inte springa iväg med tankarna utan kunna göra en resa in till mitt innre.Vem är jag längre in under ytan och vad gömmer sig undan för mig själv att se och ta på. Jag längtade efter ett långt samtal med mig själv och jag tycker att det är viktigt för mig att genomföra ett sådant samtal atminstone en gång under min livstid.
Jag hade inga kunskaper om meditation och  tog heller inte reda på några innan kursstarten. Det visade sig vara bra för att Vipassana kräver att man ej använder sig av eventuella andra inlärda meditationsvarianter under 10 -dagarsperioden.
En sak var jag säker på – nämligen att jag skulle tvinga mig igenom 10dagarsvistelsen utan att avbryta den. Ett avbrott skulle jag anse som ett nederlag. Några dagar innan jag skulle iväg till Lyckeby så började jag tänka på dom framtida tidiga morgnarna som en kontrast till mina härliga invanda långa sovmorgnar. Jag läste reglerna igenom en sista gång och var redo att ta bilen till Lyckeby.

Ankomsten
Lyckeby som  består av ett antal mindre hus – har varit både skola och härberge och fungerar numera som Vipassana meditationscentrum i  Norden och ligger nära Vättern och Ödeshög mitt ute på landsbygden. Incheckning skulle ske senast vid 16.30 tiden. Den 11 november  gjorde att det mörknade precis när jag klev in under Välkommenskylten i Huvudhuset.
Stämningen var lite spänt och jag var nyfiken på vad som skulle hända. En form av inskrivning krävde samtidigt av att man skrev på ett kontrakt där man var införstådd med regelverket och så skulle man lämna in alla personliga tillhörigheter incl. bilnycklar. Inga anteckningspapper, mobiltelefoner  eller literatur var tillåtet att ha med sig. Jag blev tilldelat ett enkelrum beroende på min ålder fick jag reda på lite senare. Vägen till mitt rum förde mig genom ett större rum som tillhörde 4 killar i ca.20-30årsåldern.
Jag ställde min väska på rummet och la mig på sängen när det kom efter ett par minuter en asistent och bad mig att följa med till ett angränsande hus där en lärare tog emot mig på sitt rum och frågade om jag var van att sitta i meditation med korsade ben och jag meddelade att jag ej var van. Han gav mig lite småråd som var ämnat att underlätta för mig och varnade att det kunde komma att göra ont i kroppen ett par dygn framöver.

17.30 möttes alla i huvudhuset där matsalen låg en trappa upp. Där fick vi lite tee och en smörgås. Sen följde ett möte  och lite information och regler lästes upp. Ca 70 personer varav hälften kvinnor  samlades och alla såg förväntansfulla ut inför dom sista orden som yttrades. En hel del främmande språk gav intrycket att folk hade sökt sig hit från andra länder.
Nu hade man absolut sista chansen att backa. Betydelsen att man fullföljde alla 10 dagar inskärptes och det skulle kunna vara till skada för en själv om man bröt vistelsen dessförinnan.
Efter mötet så fick vi återgå till våra rum  och det var nu jag fick ett visst intryck av mina medresenärer . Intressanta människor, sökare – människor som inte går den rakaste vägen genom livet utan vill gärna undersöka och hjälpa till för en kanske bättre värld. En kille berättade att han var här för andra gången och att han såg med glädje fram till början på meditationen som skulle börja  kl. 19.00. Det var samma kille som berättade att han just återvänt från en motorcykelfärd som tog honom under ett halvt år genom stora delar av Indien och Nepal. Det var dom sista orden jag skulle höra  innan vi samlades i regnet  nedanför en spiraltrappa  som sträckte sig utvändig upp till vindsvåningen i kvinnornas hus. Här fick vänta ute i regn och kyla ca. en kvart innan vi undan för undan släpptes upp för trappan för att däruppe kunde inta våra på förhand anvisade platser som bestod av enkla skummgummikuddar som var utlagda på golvet.
Alla hade fått ett nummer tilldelat. När jag satte mig ned på golvet på min kudde där det även låg en filt så var det så mörkt i lokalen så att jag knappt kunde ana hur det såg ut i resten av den stora vinden. Men efter ett tag så förstod jag att kvinnorna som från och med nu skulle hållas avskilt från männen för att inte vi och dom skulle distraheras hade placerats i den bortre delen av lokalen. De båda sidorna var packat med folk  och på mittpartiet fanns det några lediga platser  framför en liten upphöjning där läraren satt med korslagda ben och till hans högra sida hade han en assistent som hjälpte honom med skötseln av en CD-spelare under sessionerna.

Vi började direkt med meditationen och mellans jag invirat i en filt noggrant lyssnade på rösten som kom från en högtalare som var diskret placerat ovanför mitt huvud i taket – så började värmen återkomma till kroppen och anspänningen släppte. Alla instruktioner kom på engelska först och sen på svenska.
Den engelska rösten var  S.N Goinkas som är Vipassanas nutida ansikte utåt och den svenska rösten är förintalad av våran svenske ”assistent teacher”.
Efter en del instruktioner hur vi skulle andas och att koncentrera oss enbart på området under näsan för att iaktta in och utförseln av luften genom näsöppningarna. Lätt som en plätt – tyckte man, dessutom så behövde man inte tänka på nåt annat. Jag vill här bara nämna att man aldrig sitter längre än ca 55 minuter sen gör man en liten bensträckare där man hinner i stort sätt upp och nedför spiraltrappan med tanke på att man skall ta på sig skorna och ytterkläder på vägen ut och in. Men den bensträckaren är guld värt efter man har suttit i skräddarställning utan att röra en fena under ca. en timme.
Vi hann alltså med en bensträckare och ca.en och enhalv timmes meditation innan vi kl. 21.00 sändes tillbaka till våra rum.
Numera gällde ”Nobel Silence” det vill säga tystnad. Allt kändes bra och jag kröp strax in i min säng i mitt rum som påminde om en spartansk klostercell. Jag kände mig jättetrött av anspänningen och  bilresan från Mörkö. Nu trodde jag att jag skulle somna in på direkten men istället så började tankarna snurra och snurra och klockan blev senare och jag halvsov en liten stund och vaknade igen och så fortsatte natten tills det hördes kl.04.00 en  gonggong som betydde att det var dags att kliva upp och efter en kort morrontoilett begav jag mig  till meditationssalen igen.

Den första dagens
meditation varade från 04.30 till 06.30. Sen följde en  kort promenad ute på gårdsplanen i totalmörker och kyla innan frukostsalen öppnade. Frukosten satt fint och jag åt andäktig tillsammans med 35 andra män i en liten matsal under total tystnad. Svarttee och Örttee och joghurt med müsli samt bröd och marmelad och alltid honung.
Trots att jag knappt har sovit  under natten så fördrog jag att bege mig till ”skogsslingan” för en liten promenad. Jag hade med mig en pannlampa som hjälpte mig att orientera mig i morrongryningen. Det kändes bra att vara lite för sig själv efter gårkvällens och morronens meditationstimmer och fundera lite över dom första intrycken. Nu kände jag redan att jag var på väg nånstans men vart?
Mellan 08.00 och 09.00 så sker den första av dagens 4 viktiga gruppmeditationer. Dessa kräver alltid att alla närvarar uppe på vinden.
Dom andra 4 meditationspassen kan man själv bestämma om man vill meditera på rummet eller uppe på vinden. Dom flesta valde att sitta på vinden under samtliga passen. Själv valde jag vinden  under ca.6 av 8 dagspass för att genomföra sittningen kollektivt gav en mer koncentrerat upp- eller bättre sagt inlevelse.
Det gäller att man ej stör någon annan och att man ej låter sig påverkas av eventuella andra distraktioner såsom att killen bakom en flåsar en i nacken med sin dunderförkylning och jättehosta som bara blir värre och värre. Vilken bra träning att inte låta sig beröras av sånt.
Varje ny timme påbörjas med lite inspirationstoner från S.N.Goenka där han schantar det vill säga smånynnar på sitt eget fina sätt. Sen kommer instruktioner som upprepas och ändras  lite då och då. Efter ca. 10 minuter börjar tystnaden och jag koncentrerar mig enbart på att iaktta min in-och utandning genom näsan. Varje gång mina tankar börjar flyga iväg från denna process så gäller det att lugnt men bestämt  återvända till koncentrationspunkten under näshålen.
Detta händer alla och träningen går ut på att lugna ens sinne. Varje gång tankarna löper iväg så är det som om ett gäng småhundar springer iväg ifrån en och måste kallas tillbaka. Ansträngande-ja. Samtidigt så är det jätteintressanta saker man kommer att tänka på just för att man ej är van att enbart sitta still och därmed ha tid för att överhuvudtaget tänka på saker och ting som man egentligen ej skall tänka på.
Ibland är man borta med tankarna upp till 5 minuter innan man överhuvud taget märker att man är långt ifrån ”näsan”. Då får man bråttom hem och känner sig lite skyldig för att man har varit borta så länge. Nu anstränger man sig ännu mer och hårdare med att lugna ned sinnet.
Man funderar över dom saker som man hört redan kvällen innan –  att alla intryck som en människa uppfattar med sina sinnen och sin kropp värderas i minus eller plus och sedan inriktas vårt handlande därefter genom att reagera positivt eller negativt.
Positiv betyder – jag vill ha mer av den varan och negativ utlöser ettslags bortstötande.  Meditationen skall på sikt hjälpa oss att redan vid första intrycket  göra oss medveten om dessa + och – intryck  och anpassa reaktionen till det  som inträffat, genom att lugnt, sansat och medvetet reagera på dessa. Att reagra balanserat på livets spännigar och problem. Detta skall göra mig till en bättre människa – förhoppningsvis. Att nå ned till sitt undermedvetna  och där fånga upp och nysta i komplexa skeenden  kräver  djup mental koncentration. De är detta vi är här för att öva oss  dom första 3 och en halv dagar. Det är enbart en förberedande övning inför Vipassana.
Jag tränar genom att inte låssas om att det känns bra stelt och ond i benen efter en kvarts sittning och visst hjälper det och än så länge får man ändra lite på benställningen när det känns som jävligast.
En del folk drar sig tillbaka till rummen och mediterar där mellan 09.00 och 11.00 men flertalet sitter  på vinden där det går till mer disciplinerat genom att läraren och assistenten alltid är närvarande och leder meditationen.
11.00 Lunch break. Maten smakar förträffligt och atmosfären i matsalen är lugn. Alla väljer sin plats och lustig nog så behåller dom flesta samma plats under 10 dygn i matsalen. Ovanligt att sitta i total tystnad tillsammans med 35 medmänniskor och djupt koncentrerat sörpla i sig soppa och leva enbart inne i huvudet. Själv valde jag en plats där jag kunde titta rakt in i väggen  och det underlättar ens situation när man ändå inte talar med någon . Medveten om att denna varma måltid följs enbart av lite Tee och frukt vid 17.00 så äter jag mer än jag borde ha gjort. Det kommer att kännas under eftermiddagens meditationstimmer. Man mediterar ej bra med full mage. Från och med nu så blir det mindre och mindre mat jag behöver vilket är ovan för mig som gärna överäter. Alla sköljer och diskar sina tallrikar och bestick och sedan ger jag mig ut på en långpromenad på skogsslingan.

Nu ser jag ca 50 meter bort några skuggor som vandrar på en paralellslinga genom skogen. Det är kvinnorna som skymtar. Jag går under ca 90 minuter i samma tempo den här rundan och det gör även en hel del andra. Alla håller sitt eget tempo. Ibland så rundar någon mig ibland rundar jag någon annan.
Jag tänker på Albert Speer och hur han gick på sin fängelsegård i Spandau i Berlin. Han hade en kortare sträcka att gå på men höll noggrant reda på hur långt han gick på sin ”världsomvandring” under ca 30år. Han kollade varje dag upp på kartan var han befann  i världen.
Nya tankar, nya associationer och plötzligt märker jag att jag har börjat tänka på min ungdom och jag ser människor framför mig som blir väldigt tydliga. Nu bestämmer jag mig inspirerat av Albert Speer att  göra en resa tillbaka i mitt liv och varför då inte börja vid mitt allra första minne. Spännande. Jag kallar det för min lilla fritidssysselsättning.
En första tanke  uppstår långsamt och jag ser mig stående i min barnsäng ensam i mitt hems sovrum. Nu vill jag  komma upp på fönsterkarmen till det öppna fönstret där en vacker blå sommarhimmel lyser utanför. Jag behöver hjälp men ingen bryr sig och jag skriker förgäves. Så starkt är detta intryck att jag blir förvånat över vad som har hänt.
Härifrån börjar jag långsamt vandra vidare och framöver använder jag all tid utanför meditationen till att göra denna resa där jag nu erinra  mig mer och mer och jag rör mig framåt i en kronologisk ordning.
Det finns under lunchrasten som sträcker sig mellan 11.00 till 113.00 alltid tillfällen  att fråga läraren om man undrar över något. Jag tycker dok  att jag fick tillräckligt med information vid andra tillfällen och kände  aldrig behovet.
13.00 Nu först går jag till mitt rum och fortsätter att meditera. Även här sitter jag på golvet på en kudde och koncentererar mig åter på andningen.
14.30  Ca 5 minuter innan så hör man gonggongen högt och tydligt slagen för hand av en av assistenterna ute på gården och vet att det dags att förflytta sig åter upp till vindslokalen där nu eftermiddagens gruppmeditation inleds. Det är nu man får nya förhållningsorder till hur man skall jobba med andningsobservationen.
15.30 till 17.00 så fortsätter meditationen om man så vill på sitt rum eller på vinden. På vinden finns det ett konstant nästanmörker. Lokalen är helt utan fönster och känslan att alla sitter i samma båt på väg mot ett gemensamt mål gör att platsen känns mera lämpligt att hålla till i.
17.00 Dags för teepausen som är avklarat på en halvtimme. Den  följer jag åter igen upp med en promenad. Om det är för mörkt  för skogen så vandrar jag på gårdsplanen fram och tillbaka. Här är det lite upplyst av ljuset som kommer ut genom fönstren.
18.00 är vi alla tillbaka på vinden och den viktiga gruppmeditationen.
19.00 nu är vi kvar på vinden men nu delas vi upp i 2 språkgrupper och den engelsktalande gruppen beger sig till huvudhuset där dom tittar på en video där S.N.Goenka berättar om sig själv och hur han kom i kontakt med Vipassana. Han låter intressant och har en behaglig röst. Vi andra som fördrar att lyssna på Goenka med svensk översättning håller oss kvar på vinden och sitter nu för första gången under 75 minuter lite mer avslappat på våra platser och får nu lite mer reda på vad vi har gett oss in på.
20.15 till 21.00 så avsluter vi dagens övninger med ett 45 minuters gruppmeditation där vi åter få lite små tips som hjälper till att fästa koncentrationen på in- och utandningen. Efteråt finns åter möjlighet att tilltala läraren och be om råd ifall man har problem med något. Sen har jag en halv timme på oss att göra kvällstoiletten och  krypa in i sängen.
Nu var jag säkert att jag skulle somna in på en gång men trots att jag sov sammanlagt inte mer än 2 timmer förra natten så går tankarna återigen på högvarv. Någonting har rörts om i mitt inre. Det tar säkert fram till midnatt innan jag kommer till ro och får en välförtjänt nattvila under 4 timmer.

Den andra dagen och den tredje dagen
börjar åter igen  kl.04.00 med gonggongen som jag nu börjar vänja mig vid. Jag sätter samma ögonblick som jag hör den foten utanför sängen och är alltid den första i vårt gemensamma toalett och badrum för att fixa till mig på  5 minuter. Sen klär jag mig varmt och går ut på gårdsplanen för att återuppta mina promenader under 20 minuter innan det är dags att gonggongas upp till vinden för morgonens 2 timmersmeditation för frukosten. Resten av dagen följer i stort sätt den första dagens rutiner.

Den fjärde dagen
innebär att vi vid eftermiddagens gruppmeditation blir nu invigda i nya moment. Vid de här laget har vi stillat vårt sinne såpass mycket att vi anses att vara redo för  att nu gå vidare med att skanna av kroppen efter ”sensationer” som alltid finns där men som man nu lär sig att hitta och  lär sig att uppleva dom på ett neutralt sätt. Man skall enbart betrakta dom och vara medveten om att dom kommer och går.
Gör det ont tex. nånstans på ryggen så skall jag enbart registrera  detta och  skanna vidare med tankarna till andra kroppsdelar. ”From top to toes” som Mr. Goenka kallar det. På kvällarna vid 18.00 så lyssnar vi alltid på diverse fördrag av Goenka. Självklart så funderar jag över om detta kan liknas nån form av brainwash och visst är det så – men väldigt trevlig sådan. Det känns nämligen som rena avkoppling att sitta och höra på Goenkas dels vetenskaplig helt korrekta fördrag och en salig blandning av småsagor och gamla Bhuddaberättelser.
Från  och med nu är vi äntligen igång med Vipassana.  det känns bra och jag ser fram mot

Den femte dagen
Kroppskanningen fortsätter och fortsätter. Från att ha börjat skanningen på ena halvan  av kroppen  så får vi nu gå över  till den andra halvan och  så småningom kan vi skanna hela kroppen fån hårtopparna ända ned till tåna och upp till hårtopparna igen. Hela tiden totalt koncentrerat och medveten om vad som händer i varenda atom i vårt inre. Ibland känns det rätt behaglig men det skall man akta sig för och man ska vara medveten om att det kan snabbt ändra sig igen så därför ska jag inte upphålla mig vid några njutninger för att inte  kort därpå bli besviken när intrycken ändrar karaktär.
Mot slutet av den tredje dagen  så blev det tydligt uttalat  att  under dom viktiga gruppsittningarna skall man numera sitta så still under hela 55 minuter så att man ej ändrar benställningen under den tiden. Det är mer än jag klarar av mer än nån enstaka gång och till och med då får jag tvinga mig  hård att inte röra mig. Varenda rörelse jag är tvungen  att göra – på grund av att smärtan kräver det – upplever  jag som ett mindre nederlag. Även  koncentrationen  visar att det smyger sig åter igen mer av mina tankar som har med min ”andra resa” att göra – den som för mig tillbaka i en lång återupplevelse av min barn- och ungdom. Jag har till och med gjort upp en plan där jag har skissat på hur många år jag måste gå igenom på en dag för att kunna bli klar med resan under den här tiodagars perioden.
Allt detta ger mig problem, där jag inser att jag har svårt att förlika mig med tanken på att  stoppa känsloreaktionen redan vid sin källa. Jag ifrågasätter om det är det jag verkligen vill. Nånting inom mig säger att jag vill vara jätteglad över det positiva och att jag inte har nåt emot att bli lite förbannat över saker och ting som jag uppfattar som negativ.
Men om det nu är så då kan man tycka att jag befinner mig på fel ställe. Så jag börjar bli lite osäkert hur jag skall förhålla mig i  den här situationen. Nu borde jag kanske gått med mina tankar till läraren och frågat om råd. Men det gjorde jag inte. Jag ville själv komma på en lösning av detta dilemma. Så jag bestämde mig att gå den gyllene mellanvägen och  så här skulle det bli.
Jag tänkte låta naturen gå sin gång och mentalt och fysisk närvara vid alla meditationstimmer och göra dom uppgifter som jag uppmanades att genomföra. Samtidigt så befriade jag mig av det dåliga samvetet när jag sen begav mig i tankarna på min egen inre resa genom mitt liv.
Nu först vågade jag börja räkna på dagarna som var kvar. Varje dag hängdes  upp en skylt med dagens eventuella programändrigar på väggen i farstun i vårt hus. Där stog det även en siffra som meddelade hur många dagar vi nu hade vistats här. Man kan säga att nu började jag se ljuset på den andra sidan av tunneln som jag befann mig i mentalt.
När jag väl hade kommit till insikt om dessa ting så kände jag en lättnad. Hur som helst så har det aldrig funnits tanken att ge upp och avbryta det hela.
Varannan dag så kallade läraren fram några elever som han nämnde vid namnet och hörde sig för om man klarade av att koncentrera sig på sina uppgifter. Jag nämnde att jag klarade av att koncentrera mig men utelämnade att det var tyvärr diverse andra saker som hade tagit över min uppmerksamhet. Jag hade lite dålig samvete för denna lögn för nu hade jag ju brytit regeln som sa att man ej skulle ljuga.
Apropo regelbrott så måste jag berätta  att samma kväll jag anlände här och satte mig på sängen så upptäckte jag en mygga på väggen ovanför sängen. Jag var redan på väg med min hand för att slå ihjäl myggan men kom  i sista ögonblicket på mig att jag en kvart tidigare hade skrivit på ett kontrakt där jag förpliktade mig att ej döda något levande varelse. Sen dess har jag ikke gjort en mygga illa.

Den sjätte, sjunde och åttonde dagen
fortsatte i samma anda som dagarna innan. Men nu var jag totalt observerat av mitt eget tidigare liv. Varje vaken minut så var jag  med tankarna långt tillbaka i mitt liv och återupplevde händelser och möten med andra människor. Helt kronologisk kunde jag nu förflytta mig  från den ena miljön till nästa. Min vistelse som 3-åring där jag blev lämnat över till mina morfäldrar som bodde i ett annat land tills jag som sexåring återtogs till min gamla familj. Jag var djupt närvarande i denna lilla pojkes tillvaro och kunde till och med återkalla lukten av vissa saker. Det är intressant att jag enbart tittade på denna period som en observatör som tittar på en film som jag själv spelade upp för mig.
Från min skoltid dök det upp en hel del personer som jag till och med kunde nämna med namnen. Jag var fullt medveten om vad jag kunde tacka för denna plötsliga gåva att minnas så starkt. Det är självklart denna övning  i koncentration där man lär sig att lugna  sitt sinne och därmed öppnar upp sig för koncentrerad tänkandet.

Den nionde dagen
Jag har förstott  att jag inte skulle komma längre än upp till 30 årsåldern på min livsresa innan jag kommer att åka hem. Men det är helt i sin ordning för att jag vill ej stressa genom mitt liv utan det får ta den tid som behövs. Jag kanske får återvända om ett år och fortsätta resan.
Trots att jag häromdagen när jag gick mina ronder på skogsslingan sa högt till mig själv. ”Vad du än gör i framtiden så lovar mig att du  aldrig återvänder till den här platsen.”
I morgon är det tillåten att prata igen efter 9 dagars total tystnad.
Faktum är att jag inte alls känner något behov att återvända till alla ljud igen.

Den tionde dagen
Först en bit in på förmiddagen så hör jag några killar i mitt hus prata lågmäld med varandra. Alla verkar glada och lättade som om efter man genomgått ett viktigt prov. Själv lyssnar jag enbart på dom andras röster. Jag säger inte ett ord under hela dagen av gammal vana och jag har heller inget att säga. Först under en 5 minuters bensträckare  kvart över åtta på kvällen så hör jag 2 killar i 20 års åldern diskutera hur dom skall ta sig till Stockholm dagen efter och jag erbjuder dom en lift till Järna som liger på pendeltågsavstånd från stan. Dom blir glada för erbjudandet  men morgonen därpå innan vi åker härifrån så hittade dom en direkttransport till Stockholm med några andra.
Sista dagen kände man att alla var lättade och det kändes märkligt  att i och med folk börjar tala med varandra så förvandlas dom från en massa till individer där var och en annonserar sig för andra. Innan så upplevde jag alla som helt likvärdiga men nu sticker genast en och annan ut ur massan med dom saker som dom har på hjärtat. Jag tror att alla har kämpat hård  och verkar vara jättenöjda med vad dom har åstadkommit.
Vad har jag åstadkommit?
Jag skall i alla fall försöka att se saker som dom verkligen är. Jag skall försöka att vara engagerad men samtidigt objektiv. Jag har definitivt fått en bättre mental hälsa.
Vi får rådet med oss att fortsätta att meditera en timme på morgonen och en timme på kvällen varje dag för att livet skall bli mer harmonisk och lyckligt.

Söndagen den 22.november 2009
Morgonen fram till frukosten är sig lik. Samma rutiner. Upp vid 04.00 gonggongen för sista gången och sen blir det till dom sista 2 timmer som jag går upp till vinden och sitter lungt, avspännt och glad i den alltid lika proppfyllda lokalen och när jag reser mig från golvet för sista gången så ler jag mot mig själv och tycker att det var visst värt att komma hit och vara med om en sån stor upplevelse och jag fylls med en känsla av välbehag som kommer att hålla i sig lång tid framöver.
Sen är det frukost och jag  går och tacka en av assistenterna för det fantastiska arbete som dom har lagt ned på oss som var här för första gången. Dom gör sin insats helt utan någon som helst ersättning och dom gjorde ett jättebra jobb. Maten var suverän god  och nyttig. Efter jag städat mitt rum så kvitterar jag ut mina värdesaker och beger mig till bilen.
Innan dess lämnar  jag ett välanpassat finansiell bidrag till stället. Jag räknar ut vad en plats behöver dra in i pengar för att det skall gå runt, så att jag kan finansera en annan människas plats så att  denna som jag kan komma hit och gratis pröva på detta verktyg.

På vägen hem
Vid parkeringen så får jag se en kille som inte får igång sin gamla bil. Jag lovar att hjälpa honom med mina startkablar men det går inte och det går inte och jag märker efter en halv timme att istället för att lämna honom åt sitt öde så fortsätter jag med diverse tricks att få liv i hans bil. Och mellans vi pratar med varandra så kan förgasaren som har blivit fuktigt torka upp. Nu visar det sig att även denna kille som är i 30-årsåldern aldrig har aldrig mediterat innan han kom hit. Nu kunde vi förvånat berätta för varandra hur jobbigt det var dom första dagarna med att sitta i skräddarsits. När bilen efter tre kvart äntligen kom igång så kändes det som en seger över makterna. Vi tog farväl av varandra och önskade oss lycka till med våra nya liv, livet efter Vipassana.

Konsten att leva – en liten berättelse av min dotter Maria om min Vipassanaresa.

Vipassana. Säger det er någonting? Vipassana är en av Indiens äldsta meditationstekniker och lärdes ur för över 2500 år sen som ett universellt botemedel mot universella problem. Med andra ord handlar det om konsten att leva.

  Vipassana lärs ut på tiodagars internatkurser i Sverige och runt om i hela världen. Deltagarna lär sig meditationens grunder. Under hela perioden får du inte prata, måste gå upp fyra på morgonen och meditera majoriteten av dagen. Det är smärtsamt.

  Själva meningen med Vipassana är att: ”se saker som de egentligen är”. Det är en konst som kräver övning.

  En dag när jag pratade med min pappa i telefonen berättade han att han om en intressant resedagboksskildring av en ung kvinna som rest runt i hela världen. Hon berättade om sin Vipassanavistelse. När pappa hade läst om det bestämde han sig på mindre än ett ögonblick för att göra samma sak. Jag blev minst sagt förvånad när jag fick höra nyheten med tanke på att min pappa aldrig tidigare hade mediterat. Pappa åkte iväg och vi kunde inte prata med honom på tio dagar. Förväntansfullt väntade vi på att se om han förändrats. Tro det eller ej men det hade han. Det var inget snack om saken. Han såg upplyst ut. Han hade utvecklat tålamod, lyssnade mer och blev inte längre irriterad för småsaker. De sista dagarna på kursen såg han hela sitt liv passera revy och mindes plötsligt allt klart och tydligt. Det var som att leva sitt liv igen men bara som åskådare.

Pappa hade lärt sig att andningen är nyckeln till det mesta här i livet. Varje tanke, varje känsla, varje mental orenhet – medveten eller omedveten – manifesterar sig i samma ögonblick i andning och i förnimmelser. Att låta den negativa känslan vara kvar i det omedvetna innebär att den inte löses upp; att låta den övergå i ord och handling skapar bara ytterligare problem. Men om man helt enkelt iakttar den negativa känslan blir den svagare och svagare och till slut upphör den helt – och man är befriad från den. Det handlar i slutändan om något oerhört svårt men samtidigt så enkelt: ”att se saker som de egentligen är”.
Maria Ortler

 Introduktion till tekniken och kursföreskrifter

Vipassana är en av Indiens äldsta meditationstekniker. Den återupptäcktes för över 2 500 år sedan av Gotama, Buddha, efter att under lång tid ha varit bortglömd. Ordet Vipassana betyder att se saker som de egentligen är. Det är en process av självrening genom själviaktagelse. Man börjar med att iaktta den naturliga andningen för att koncentrera sinnet. Med skärpt uppmärksamhet iakttar man sedan kroppens och sinnets föränderliga natur och upplever de universella sanningarna: obeständighet, lidande och egolöshet. Denna insikt i sanningen genom direkt erfarenhet innebär en rening av sinnet. Hela vägen (Dhamma) är ett universellt botemedel för universella problem, och har inte något att göra med någon religion eller sekt. Den kan därför praktiseras när som helst, var som helst, och av alla människor, oavsett deras etniska ursprung, samhällsgrupp eller religion, och den är lika välgörande för alla.

Vad Vipassana inte är:
– Det är inte en rit eller ritual grundad på blind tro.
– Det är inte intellektuell eller filosofisk underhållning.
– Det är inte en vilokur, en semester, eller ett tillfälle till socialt umgänge.
– Det är inte en flykt undan vardagens svårigheter och prövningar.

Vad Vipassana är:
– Det är en teknik som gör slut på lidande.
– Det är en levnadskonst som gör att man kan bidra med något positivt till samhället.
– Det är en metod för mental rening som gör att man kan möta problem och påfrestningar i livet på ett lugnt och balanserat sätt.

Vipassana-meditation siktar mot de högsta andliga målen: fullständig befrielse och fullständigt uppvaknande. Vipassana syftar inte till att bota fysiska sjukdomar, men som en bieffekt till mental rening kan många psykosomatiska åkommor försvinna. Vad Vipassana gör är att eliminera de tre orsakerna till allt lidande: begär, motvilja och okunnighet. Genom regelbunden meditation löser man upp de spänningar som byggs upp i vardagen och lossar de knutar som orsakats av vanan att reagera på ett obalanserat sätt när behagliga eller obehagliga situationer uppstår.

Även om Vipassana utvecklades som en meditationsteknik av Buddha är den inte begränsad till buddhister. Det är absolut inte fråga om omvändelse till någon religion. Tekniken fungerar utifrån det enkla antagandet att alla människor har samma problem och att en teknik som gör slut på dessa problem med nödvändighet har universell tillämpning. Människor från många olika religioner har upplevt de goda resultat som Vipassana-meditation ger, utan att finna någon konflikt med den egna tron.

Meditation och självdisciplin
Självrening genom introspektion är aldrig lätt utan kräver hårt arbete. Genom egen strävan gör eleverna sina egna erfarenheter; ingen annan kan göra detta arbete åt dem. Meditationen kommer därför bara att passa dem som är beredda att arbeta seriöst och följa givna regler. Dessa regler är till för att hjälpa och skydda meditatörerna, och utgör en del av meditationsträningen.

Tio dagar är förvisso kort tid för att tränga igenom de djupaste delarna av det omedvetna och lära sig att lösa upp de komplex som finns där. Oavbruten träning i avskildhet är nyckeln till framgång. Regler och föreskrifter har utvecklats med tanke på detta. De har inte tillkommit för lärarens eller kursarrangörernas skull, och de är inte heller missriktade uttryck för tradition eller blind tro på någon religion. De är grundade på tusentals meditatörers erfarenhet genom åren och är både vetenskapliga och rationella. När dessa regler följs skapas en gynnsam atmosfär för meditation; när de bryts skadas denna atmosfär.

Elever måste stanna hela kursperioden. Övriga regler måste också noggrant genomläsas och övervägas. Endast de som känner att de ärligt och samvetsgrant kan följa reglerna bör söka till en kurs. Den som inte är beredd att göra en helhjärtad ansträngning kommer bara att kasta bort sin tid och dessutom att störa de som vill arbeta seriöst. Blivande kursdeltagare måste också förstå att det varken är lämpligt eller tillrådigt att avbryta en kurs därför att man tycker att disciplinen är för krävande. Det vore också mycket olyckligt om en elev trots upprepade påminnelser bryter mot reglerna och måste uppmanas att lämna kursen.

Människor med allvarliga psykiska störningar
Människor med allvarliga psykiska störningar har ibland kommit till Vipassana-kurser med orealistiska förhoppningar att tekniken ska bota eller lindra deras mentala problem. Instabila relationer till andra människor och tidigare behandlingar kan indikera att man får svårt att nå goda resultat under en tiodagarskurs, eller ens att fullfölja den. Eftersom kurserna anordnas och genomförs av frivilliga vilka i regel saknar psykiatrisk utbildning har vi tyvärr inte möjlighet att ta hand om människor med dessa problem. Även om Vipassana-meditation gör de flesta människor gott, är den inte en ersättning för medicinsk eller psykiatrisk behandling. Vi rekommenderar därför inte Vipassana för människor med allvarliga psykiska störningar.

Kursföreskrifter
Grunden för Vipassana är sila – etiskt uppförande. Sila är en förutsättning för att utveckla samadhi – koncentration av sinnet. Rening av sinnet uppnås genom panna – vishet genom insikt.

Föreskrifter

Alla som deltar i en Vipassana-kurs måste under kursperioden samvetsgrant iaktta följande fem föreskrifter:

* att avstå från att döda någon levande varelse;
* att avstå från att stjäla;
* att avstå från all sexuell aktivitet;
* att avstå från att ljuga;
* att avstå från alla berusningsmedel.

Gamla elever (dvs. de som har fullföljt en tiodagarskurs med S. N. Goenka eller någon av hans assistentlärare) förväntas följa ytterligare tre föreskrifter:

* att avstå från att äta efter kl. 12.00;
* att avstå från förströelser och kroppslig utsmyckning;
* att avstå från att använda särskilt höga eller lyxiga sängar.

Gamla elever följer den sjätte föreskriften genom att bara dricka fruktjuice eller te (utan mjölk) i pausen kl. 17.00, då de nya eleverna får te, mjölk och frukt. Läraren kan tillåta en gammal elev att av hälsoskäl inte följa den sjätte föreskriften. Sjunde och åttonde föreskriften ska följas av alla.

Att acceptera lärare och teknik
Eleven måste förklara sig villig att under kursperioden helt rätta sig efter lärarens vägledning och instruktioner. Det innebär att följa givna regler och att meditera precis på det sätt som läraren anger, utan att utelämna eller att lägga till något i instruktionerna. Detta måste ske med förståelse och urskiljning, inte genom blind underkastelse. Bara med en förtroendefull inställning kan en elev arbeta ihärdigt och uppriktigt. Ett sådant förtroende för lärare och teknik är nödvändig för framgång i meditation.

Andra tekniker, riter och religiösa bruk
Under kursperioden är det nödvändigt att helt upphöra med alla former av bön, gudsdyrkan och religiösa bruk, som att fasta, tända rökelse, använda radband, recitera mantran, sjunga och dansa, etc. Alla andra meditationstekniker, andliga övningar och healing måste också avbrytas under kursperioden. Detta handlar inte om att döma ut andra tekniker eller övningar, utan att ge Vipassana i sin rena form en ärlig chans.

Elever måste särskilt förstå att genom att medvetet blanda Vipassana med andra meditationstekniker hämmas deras framsteg, och de kan till och med falla tillbaka. Trots lärarens upprepade varningar har det hänt att elever medvetet blandat denna teknik med en ritual eller annan övning, och därigenom skadat sig själva. Tvivel eller oklarheter som uppstår kan alltid klaras ut genom samtal med läraren.

Samtal med läraren
Problem eller frågor som rör meditationen måste tas upp och klaras ut endast genom samtal med läraren. Tiden mellan kl. 12.00 och 13.00 är avsatt för privata samtal med läraren. Frågor kan också ställas offentligt mellan kl. 21.00 och 21.30 i meditationssalen.

Samtalen och frågestunderna är uteslutande till för att klargöra praktiska och teoretiska problem som rör tekniken. De ska inte uppfattas som tillfällen att ägna sig åt filosofiska diskussioner eller intellektuella debatter. Det unika hos Vipassana-meditation kan bara uppskattas genom praktik, och eleverna ska uteslutande koncentrera sig på denna uppgift under kursen.

Ädel tystnad
Alla elever måste iaktta ädel tystnad från kursens början till förmiddagen den sista heldagen. Ädel tystnad innebär tystnad i kropp, tal och sinne. Alla former av kommunikation med andra kursdeltagare är förbjuden, vare sig det sker genom gester, teckenspråk, skrivna lappar, etc.

Elever kan däremot tala med läraren när de behöver det, och de kan kontakta kursarrangörerna för problem som rör mat, logi, hälsa, etc. Men även dessa kontakter bör inskränkas till ett minimum. Elever bör utveckla inställningen att de arbetar i avskildhet.

Åtskillnad av män och kvinnor
Fullständig åtskillnad av män och kvinnor upprätthålls. Par, vare sig de är gifta eller inte, får inte ha någon kontakt med varandra under kursen. Detsamma gäller för vänner, familjemedlemmar, etc.

Kroppskontakt
Det är viktigt att eleverna under hela kursen inte har någon som helst kroppskontakt med andra, vare sig de är av samma eller motsatt kön.

Yoga och fysiska övningar
Även om yoga och fysiska övningar går väl ihop med Vipassana måste eleverna upphöra med dessa under kursen, då avskilda platser för sådana övningar inte finns på kursplatsen. Joggning är inte heller tillåtet. Elever har under pauserna möjlighet att promenera inom angivna områden.

Religiösa föremål, radband, kristaller, talismaner, etc.
Inga sådana föremål får tas med till kursen. Om någon ändå har sådana föremål med sig ska de deponeras hos kursarrangörerna.

Berusningsmedel och droger
Droger, alkohol eller andra berusningsmedel får inte tas med till kursplatsen. Detsamma gäller lugnande medel, sömnmedel och liknande. Den som tar mediciner på läkares ordination måste kontakta läraren om detta.

Tobak
För alla elevers hälsa och välbefinnande är det under kursen inte tillåtet röka, snusa eller använda tuggtobak.

Mat
Det är inte möjligt att tillfredställa alla meditatörers önskemål när det gäller mat. Vi ber därför eleverna att acceptera de enkla vegetariska måltider som erbjuds. Kursarrangörerna anstränger sig att sammanställa en balanserad och sund meny som är gynnsam för meditation. Om någon har ordinerats särskild kost på grund av hälsoproblem måste de informera kursarrangörerna i samband med ansökan.

Klädsel
Klädseln bör vara enkel och bekväm. Åtsittande, genomskinliga, vågade eller annars iögonfallande kläder (som shorts, korta kjolar, tights, tröjor och toppar utan ärmar) får inte användas. Att sola eller uppträda mer eller mer mindre avklädd är inte tillåtet.
Dessa föreskrifter ges för att andra elever ska distraheras så lite som möjligt.

Tvätt och dusch
Några tvättmaskiner eller torktumlare finns tyvärr inte att tillgå, så eleverna bör ta med sig tillräckligt med kläder. Mindre plagg kan handtvättas. Duschning och tvätt kan bara ske under pauserna, inte under meditationspassen.

Kontakter utanför kursområdet
Elever måste under hela kursen hålla sig inom det avgränsade kursområdet. De kan lämna kursen bara med lärarens medgivande. Kommunikation med någon utanför kursområdet, t.ex. genom brev, telefonsamtal eller besök, är inte tillåten förrän kursen är slut. I nödfall kan en vän eller släkting kontakta kursarrangörerna.

Musik, läsning och skrivande
Att spela musikinstrument, använda radio, etc. är inte tillåtet. Läs- eller skrivmateriel får inte tas med till kursen. Elever får inte distrahera sig genom att föra anteckningar. Restriktionen mot att läsa och skriva understryker denna meditations praktiska karaktär.

Bandspelare och kameror
Bandspelare och kameror får inte användas utan lärarens uttryckliga tillåtelse.

Kursfinansiering
I enlighet med den ursprungliga Vipassana-traditionen finansieras kurserna helt och hållet genom frivilliga gåvor. Gåvor accepteras bara från dem som har fullföljt åtminstone en tiodagarskurs med S. N. Goenka eller någon av hans assistentlärare. Den som tar en kurs för första gången har möjlighet att ge en gåva på kursens sista dag eller när som helst därefter.

På detta sätt bärs kurserna upp av dem som själva har upplevt goda resultat av Vipassana. Av en önskan att dela dessa goda resultat med andra ger man en gåva utifrån sin egen förmåga och vilja. Det är uteslutande genom sådana gåvor som kurser inom denna tradition finansieras runtom i världen. Det finns inte någon förmögen stiftelse eller individ som sponsrar kurserna. Varken läraren eller kursarrangörerna får någon som helst betalning för sina tjänster. På så vis sprids Vipassana med rent uppsåt, fritt från kommersialism.

Vare sig en gåva är stor eller liten måste den ges med en önskan att hjälpa andra: ”Den kurs som jag har deltagit i har betalats genom tidigare kursdeltagares generositet. Låt mig nu på samma sätt bidra till finansieringen av en kommande kurs, så att andra också får uppleva goda resultat genom att praktisera denna teknik.”

Sammanfattning
För att klargöra andan bakom disciplin och regler kan de sammanfattas på följande sätt:Tänk på att uppträda så att du inte stör någon. Bry dig inte om störningar som orsakas av andra.
Det kan hända att en elev inte förstår anledningen till någon eller några av de nämnda reglerna. I stället för att låta negativitet och tvivel växa är det viktigt att omedelbart kontakta läraren för att få ett klargörande.

Det är bara genom disciplinerat arbete och största möjliga ansträngning som elever fullt ut kan greppa meditationstekniken och uppleva dess goda resultat. Betoningen under dessa tio dagar ligger på arbete. En gyllene regel är att meditera som om man vore ensam, med sinnet vänt inåt, och att ignorera alla olägenheter och distraktioner som kan uppstå.

Slutligen måste eleverna vara medvetna om att deras framsteg i Vipassana uteslutande beror på deras egna goda egenskaper och personliga förutsättningar samt på fem faktorer: enträgen strävan, förtroende, uppriktighet, hälsa och vishet.

Må denna information hjälpa dig att nå så goda resultat som möjligt av din meditationskurs.

KURSSCHEMA
Följande dagsschema för kursen har lagts upp för att upprätthålla kontinuitet i meditationsträningen. För att uppnå bästa resultat uppmanas eleverna att följa dagsschemat så noga som möjligt.

04.00 Gonggong – väckning
04.30 – 06.30 Meditation i salen eller på ditt rum
06.30 – 08.00 Frukost
08.00 – 09.00 GRUPPMEDITATION I SALEN
09.00 – 11.00 Meditation i salen eller på ditt rum
11.00 – 12.00 Lunch
12.00 – 13.00 Vila och möjlighet till samtal med läraren
13.00 – 14.30 Meditation i salen eller på ditt rum
14.30 – 15.30 GRUPPMEDITATION I SALEN
15.30 – 17.00 Meditation i salen eller på ditt rum
17.00 – 18.00 Tepaus
18.00 – 19.00 GRUPPMEDITATION I SALEN
19.00 – 20.15 Lärarens föredrag i salen
20.15 – 21.00 GRUPPMEDITATION I SALEN
21.00 – 21.30 Möjlighet att ställa frågor i salen
21.30 – 04.00Nattvila

Det är en glädje för oss att anordna kurser och serva, och vi önskar att upplevelsen av Vipassana ska ge dig frid och harmoni.

Print Friendly, PDF & Email

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *