Här nedan bifogas en utskrift av Karins anteckningar som hon skrev ut efter varje utflykt och en karta som Alfons ritade som visar nästan alla platser på Mörkön som besöktes mellan 1986 – 1993.
Innehåller sida 1och 2 en index över utflyktsmålen.
Sida 3-8 – här skildrar Alfons en ”fiktiv” bussutflykt som för oss runt på Mörkö. Han ligger i en sjuksäng på Vidarkliniken och dikterar det han ser ”inifrån bussen” rakt in i en bandspelare.
sida 9-11 en karta över Mörkös gårdar och på sida 12-137 alla Karins handskrivna anteckningar.
Alfons Davidssons guide till den gamla bebyggelsen på Mörkö
Denna källa utgör en detaljerad topografisk och historisk guide över det gamla kulturlandskapet på Mörkö, författad för att dokumentera platser och bebyggelse som existerade innan fritidshusens intåg. Texten är strukturerad som en geografisk vandring genom olika områden såsom Hörningsholm, Näslandet och Sanda, där läsaren guidas förbi bevarade gårdar, torpgrunder och fornlämningar. Författaren väver samman fysiska beskrivningar med lokalhistoria och personliga anekdoter om tidigare invånare, allt från hantverkare till unga författare verksamma under 1930-talet. Genom att lyfta fram svunna tiders jordbruk, skogsbruk och småskaliga industrier fungerar dokumentet som ett viktigt kollektivt minne av öns sociala och arkitektoniska arv. Syftet är att bevara kunskapen om gamla ortnamn och historiska skeenden för framtida generationer som besöker dessa anrika miljöer
1986 Höst
Axvik Eneboda gamla skola Kyrkan och norra skolan Diabildsvisning/Mörkö, Affärslivet, Nasarna, Zigenerna, Nora Kvarn Oaxen Dessa handskrivna dokument utgör en samling minnesanteckningar från en studiecirkel om Mörkös historia som genomfördes under åren 1986 och 1987. Genom en serie exkursioner till historiska platser som gamla skolor, kyrkor och kalkbruk vävs deltagarnas personliga barndomsminnen samman med berättelser om öns utveckling från vikingatid till modern tid. Texten fungerar som en kulturell dokumentation av ett svunnet landsbygdsliv, där fokus ligger på att bevara kunskap om lokala traditioner, tidigare generationers levnadsvillkor och det gemensamma kulturarvet på Mörkö och de kringliggande öarna.
Våren 87.
Hörningsholm/Förstudier och besök Radiobandning av interview med Gustav C:son Bonde Söräng/Mörkö torp, Karin i Lavreten, Gustavsborg, Baggstugan Berghuset. Grottan. Skrönor Kålsö (2 beskrivninger) 31
Dessa handskrivna dokument utgör en samling protokoll och minnesanteckningar från en studiecirkel som under våren 1987 utforskade Mörkös lokalhistoria och kulturlandskap. Genom skildringar av exkursioner till platser som Hörningsholms slott, Kolsö och olika torpruiner, väver texten samman personliga hågkomster med historiska fakta om adelns levnadsvillkor och småbrukarnas vardagsslit. Materialet fungerar som en kulturell dokumentation av bygdens förvandling, där läsaren får ta del av allt från sägner om slottets spöken till detaljerade beskrivningar av försvunnet jordbruk och lokal dialekt. Syftet är att bevara det kollektiva minnet av Södertörns skärgård genom att kombinera observationer av naturens skiftningar med poetiska reflektioner kring tidens gång
- Hösten 1987
Höst Kasholmen Författartorpen Karin Kahle berättar om Mörköoriginal Ekeby Sjöfart och Fiske – Oaxenfilmen - Dessa dokument utgör en samling detaljerade rapporter från Mörkö-cirkelns sammankomster under hösten 1987, vars syfte var att dokumentera och bevara lokalhistoria och kulturarv i trakterna kring Hölö och Mörkö. Texterna följer en kronologisk struktur där deltagarna genomför studiebesök till hembygdsmuseer, historiska torp och geografiska landmärken för att levandegöra bygdens förflutna. Centrala teman i berättelserna inkluderar det hårda livet för förra seklets arrendatorer och statare, betydelsen av lokala industrier som kalkbruket på Oaxen, samt personliga livsöden förmedlade genom muntligt berättande. Genom att varva beskrivningar av gamla bruksföremål med specifika minnen och lokala recept fungerar källan som en viktig kulturell brygga mellan tidigare generationers vardagsslit och eftervärldens förståelse för sin hembygd
Våren 88
Egilsvik, Fridö, Backen, Linaborg, Björkvik, Nysäter, Elselund, Tabor 42
Brunna Hage, Glasberget, Bergalund, Smedjan, Stenbacken 44
Egelsvik, Kalkberget, Norrbacken, Egelsholm 45
Eriksö, Grönvik, Jättegryta, Kungsbryggan, Gullberga, Idala 46
Karta och Ramsholmen 47
Dessa maskinskrivna rapporter dokumenterar en serie lokalhistoriska exkursioner genomförda av en studiecirkel våren 1988 kring Mörkö och dess skärgård. Genom en kronologisk struktur skildrar författaren Karin vandringar till historiska boplatser, gamla torp och industriminnen som kalkbruk och smedjor, samtidigt som hon väver samman landskapets geologi med personliga berättelser om forna invånare. Textens syfte är att bevara det kulturella arvet genom att kombinera observationer av naturens vårblomstring med detaljerade hågkomster om bygdens sociala utveckling och arkitektur. Det centrala temat är kontinuitet mellan dåtid och nutid, där gruppen utforskar hur människan har brukat jorden och havet genom tiderna i detta specifika sörmländska kustlandskap.
Hösten 88
Skanssundet 49 Tjäders, Mossen, Prästgård 50 Ulfsundet, Lilla Dåderö, Engsholmslott med sep. Beskrivning 52 Oaxenfilmen och Anders Grenberg berättar om Konsum på Oaxen 56
Dessa dokument utgör en samling detaljerade rapporter från hösten 1988 som dokumenterar en lokal hembygdscirkels exkursioner i trakterna kring Mörkö och Skansundet. Texterna blandar personliga betraktelser från gruppens vandringar med djupgående historiska tillbakablickar, där läsaren får följa allt från besök vid gamla färjelägen till undersökningar av Engsholms slotts rika ägarlängd. Det centrala syftet är att bevara det kulturhistoriska arvet genom att sammanfläta landskapets geografi med berättelser om svunna tiders arbetsliv, lokala profiler och de stora herrgårdarnas utveckling. Särskilt fokus läggs vid att dokumentera hur skärgårdsamhället förändrats över tid, från militära försvarsanläggningar och kalkbruk till dagens moderna konferensanläggningar och naturbruk.
Våren 1989
Studier av Husförhörslängder, Lama Lina 58
Kyrkan, Barkarboda, Harlöt, (Fridal), Runsten vid Kyrkan 59
Slesshagen, Bränntorp och Lötstugan, Grindstuguberget 60
Kättsö, Tokvik 61 Pålsundet 62 Sörskåra, Långdal 64
Dessa maskinskrivna rapporter från våren 1989 dokumenterar en serie lokalhistoriska exkursioner genomförda av en hembygdsförening i trakterna kring Hölö och Mörkö. Genom att kombinera studier av arkivmaterial som husförhörslängder med fysiska besök vid gamla torpruiner, kyrkor och utmarker, väver författaren samman landskapets geografi med mänskliga öden från förr. Texterna fungerar som en brygga mellan dåtid och nutid, där folkliga sägner, genealogiska upptäckter och personliga minnesbilder bevaras för eftervärlden. Det övergripande syftet är att genom gemenskap och vandringar levandegöra den svenska landsbygdens kulturarv och dokumentera hur livsvillkoren förändrats för torpare, soldater och hantverkare
Hösten 89
Axvik 66. Oaxen 68. Hornö, Grottan, Ekö 70
Egelsvik, Kristin på Lillbacken, Kalkberget, Persberg 71. Hölö Kyrkskola,
Mikrofilmletande om Skälbygård 74
Dessa rapporter utgör en samling lokalhistoriska betraktelser författade av Karin hösten 1989, vilka dokumenterar utflykter genomförda av en hembygdsgrupp på Mörkö och i dess omgivningar. Genom en blandning av personliga barndomsminnen och historiska fakta beskrivs platser som Axvik, Oaxen och Egelsvik med fokus på det gamla bondesamhällets levnadsvillkor och industriella arv, såsom kalkbrytning. Texten fungerar som en kulturell bro mellan dåtid och nutid genom att väva samman släktforskning, geografiska beskrivningar och reflektioner över hur landskapet har förändrats över sekler. Syftet är att bevara den lokala identiteten och dokumentera skärgårdens sociala historia för framtida generationer genom en levande och personlig berättarröst.
Våren 90
Skälby/ Tegneby, Nora och Norakvarn, Idala 75. Skansar 77
Näslandet 79. Dåderö, Engsholmslott, Nytorp 82. Björkarö, Bergaby 82. Författartorpen, Vreta-Hölö hos Vera Gustavsson 83
Hösten 1990
Fruberget, Liljeforskullen, Fornborg, Gumsekulla, Grönbrink, Hammarstugan 84. Eriksön, Harburen, Hällkärls, Kättsö 85. Skesa, Munkens trappa, Vant Lasse legenden 86. Idala 87
Dessa dokument utgör en samling hembygdsrapporter från våren 1990 som skildrar en studiecirkels exkursioner genom det historiska landskapet på Mörkö. Texterna varvar personliga betraktelser av det samtida jordbrukslandskapet med djupdykningar i lokalhistoriska miljöer, såsom gamla torpgrunder, kvarnar och de strategiskt viktiga skansarna från 1600-talet. Genom att dokumentera allt från svunna levnadsöden till områdets arkitektoniska utveckling fungerar materialet som en kulturhistorisk bro mellan dåtid och nutid. Det övergripande syftet är att genom gemensam vandring och efterforskning bevara det kollektiva minnet av bygdens arv innan tidens tand utplånar dess spår
Hösten 90 Fridalcirkel
1990 Våren Studiecirkel för FridalboendeEkeby Gravfält, Gåsta Magasin, Brunna hage, Skeppsättning, Brunna Gård, Glasberget 89. Egelsvik, Lillbacken med mor Kristin Larsson, Tabor, Kalkbrottet 90. Prästgårdsskogen, Slesshagen, Fornborg, Björngrottan, Grindstugubergen, Norra Kålsö 91. Karta, Ulvsundafärjan, Dåderö 91. Centrala Mörkö, Ekeby, Källar, Smedstorp, Sprickberget 92 Taborsberg, invid Borg, Myrholmen, Björnö 93. Kyrka, Jordkulan, Lundbyskogen 94
Denna sammanfattning dokumenterar en lokalhistorisk studiecirkel genomförd 1990, där deltagarna under flera månader utforskade ön Mörkö genom sekler. Texten skildrar en serie exkursioner till historiska platser, vilka sträcker sig från forntida vikingagravar och skeppssättningar till 1800-talets kalkbruk, lantbruk och kyrkliga kulturarv. Genom att kombinera geologiska observationer, personliga anekdoter och arkivforskning skapas en levande bild av hur det natursköna landskapet har format människors livsvillkor och arbete genom tiderna. Syftet med dokumentet är att bevara och levandegöra öns historia, vilket resulterar i en rik väv av berättelser om allt från ståtliga herrgårdar till enkla fattigstugor och sällsynt flora**
Våren 1991
Nöckna 95. Lavreten 96. Bergtagningen, Slesshagen 98 Brunna, Glasberget 100 Axvik 101. Kasholmen, Pålsundet 103Dessa källtexter utgör en serie lokalhistoriska rapporter författade av Karin under våren 1991, vilka dokumenterar guidade vandringar genom det sörmländska kulturlandskapet kring Mörkö. Texterna är strukturerade som kronologiska utflyktsmål där författaren väver samman topografiska beskrivningar med rika personporträtt och berättelser om svunna tiders arbetsliv vid torp och herrgårdar. Genom att dokumentera allt från forntida gravfält och sägner om bergtagna varelser till moderniseringen av jordbruket, fungerar materialet som en värdefull hembygdsskildring som bevarar det kollektiva minnet av områdets sociala och fysiska förvandling. Syftet är att levandegöra historien för samtiden genom att koppla specifika platser i naturen till de människoöden och kulturmiljöer som format bygden.
Hösten 1992 -Ekojuntan
Väggberget norr om Dalbrink, Vickelby bråkgrop, Norra Skåra, Transta 117. Lustigtorp, Skomakare Gustavsson, Långstorp, Karslöt, Gumsekulla, Sandstugan 118. Eneboda Skola, Sanda, Björkarö 118
Dessa texter dokumenterar en serie kulturhistoriska vandringar på Mörkö som genomfördes av gruppen ”Ekojuntan” under början av 1990-talet. Genom personliga skildringar vävs öns natur samman med berättelser om forntida lämningar, linberedning och livet vid gamla torpställen, vilket ger en levande bild av traktens förflutna. Texten fungerar som en lokalhistorisk krönika som syftar till att bevara kunskapen om det agrara samhällets hantverkstraditioner och de människoöden som format bygden. Det är en engagerad dokumentation där hembygdskunskap och gemenskap står i centrum för att rädda kulturarvet från glömska.
Våren 92
Bråten 109. Hörningsholm 110 Mossen 11 Kyrkan, Barkarboda, Gåsta, Fridal, Solberga,
Ekeby 114. Fifång 116
Dessa maskinskrivna rapporter från 1992 utgör en detaljerad lokalhistorisk dokumentation av guidade vandringar och exkursioner i kulturlandskapet kring Mörkö. Texterna är kronologiskt strukturerade och blandar personliga observationer av naturen och vädret med djupgående kunskap om svunna tiders torparliv, herrgårdsmiljöer och agrara traditioner. Författaren väver samman fysiska platser, såsom gamla tegelbruk och kyrkor, med genealogiska fragment och lokala sägner, vilket bevarar minnet av både det enkla folket och adeln. Genom att dokumentera allt från fornlämningar till nedbrunna gårdar fungerar källan som en viktig länk mellan dåtid och nutid, vars syfte är att levandegöra hembygdens historia för kommande generationer.
1993 Hösten
Egelslund, Kalkberget, Egelsvik 123. Ekeby, Källa ”Stimla”, Munkens trappa, Vantlasse, Skogstorp, Lilltorp, Långdal 123. Nedre Örsta, Tunanäs, Örsta Hage 124. Hölö, Bökesta Hus, Åby Kvarn, Åbynäsbadet, Kvarnen rivs 125. Bilder från olika utflykter 126. Vägbygget – Pålsundsvägen 132. Mörköbrobygget 133. Om fiskerinäringen, om om Fonder och försäkringsfrågor på Mörkö 134. Ett julminne (berättelse av Kristina till Karin och Alfons Davidsson) 136. Gerda Eide berättar om sin ungdom på Mörkö
Dessa texter utgör en samling personliga skildringar av naturvandringar genomförda under hösten 1993 i områdena kring Mörkö och Hölö. Författaren väver samman landskapets fysiska skönhet med lokalhistoria och personliga minnen, där spår av svunna tider såsom gamla kalkbrott, fiskartorp och kvarnmiljöer ges liv genom berättelser om de människor som en gång verkat där. Textens syfte är att dokumentera både kulturarvets bevarande och det sociala umgänget under dessa utflykter, vilket skapar en stämningsfull brygga mellan traktens förflutna och den nutida upplevelsen av naturen. Genom att detaljerat beskriva allt från säregna naturformationer till gemensamma fikastunder lyfts hembygdskänslan och gemenskapen fram som centrala teman i vandringarnas gemensamma berättelse.
