Härnedan finns en innehållsförteckning över samtliga inspelningar som Ivar Högström gjorde på 70-talet med äldre Hölöbor som berättar om sina liv och om bygden.
Edwin Anderssons bilfärd genom gamla tider med Ivar Högström
En bilfärd med Edwin Andersson 79 år från Åby genomförd juli 1973.
Under en bilfärd runt om i Hölö berättar bonden Edwin Andersson på Stora Åby för Ivar Högström om Hölö i äldre tider.
Inspelningen genomfördes under juli 1973. Edwin är då 79 år. På grund av skador i sina ben kan Edwin endast med svårigheter förflytta sig.
Edwin är född på Stora Åby gård som 6:e-7:e generationen inom släkten. Han är förmodligen den hölöbo som känner socknens verksamhet och historia bäst.
Edwin berättar om gårdarna och torpen, om handelsbodar och hantverkare och om industriverksamhet m.m.
Edwin berättar också om människorna som levat och verkat inom socknen m.m.
PS: Den som flämtar i bilen på vissa band är inte Edwin eller jag utan min hund foxterriern Bonzo som sitter i baksätet, påpekar Ivar Högström.
DEL 1a EDWIN ANDERSSON Snöplogsänkan_och_posten_med_dragen_sabel
Åby by med omgivningar bl.a. Kyrkan, fattighuset i gamla tider, Bökesta
Nedan följer ett podcastavsnitt som analyserar Edvin Anderssons unika röstarkiv, där han som 79-åring berättar om sin släkts långa historia på samma gård i Södermanland. Berättelsen fungerar som en mänsklig länk mellan det gamla bondesamhället och den moderna välfärdsstaten, och belyser hur stora historiska skiften upplevdes på individnivå. Genom Edvins minnen tecknas en bild av en tid präglad av kollektivt ansvar och fysisk överlevnad, personifierat av den handlingskraftiga ”snöplogsänkan” och postridare beväpnade med sabel. Texten utforskar även de brutala klasskillnaderna och juridiska labyrinterna i det förflutna, från fattigstugans misär till de snåriga arvsregler som band människor vid jorden. Syftet med materialet är att väcka reflektion kring vad som har offrats i effektivitetens namn och att ge röst åt de mänskliga öden som utgör fundamentet för dagens samhälle.
DEL 1b_EDWIN_ANDERSSONKvarnbråk,_mjölkrodd_och_falska_Zorn-tavlo.
Hur Åbykvarns gård uppstod, Sockenmagasinet, när Åby gårdarna och Åby kvarn köptes fria från Tullgarn Skolorna m.m.
Nedanstående samtal utgör en historisk djupdykning i det svenska bondesamhällets förvandling, baserat på den äldre mannen Edvin Anderssons unika minnesbilder och släkthistorier. Genom att fokusera på lokala miljöer som Åbykvarn och Ledarön skildras hur makt, ekonomi och social struktur skiftade radikalt från 1700-talet fram till det tidiga 1900-talet. Berättelsen belyser ett dynamiskt mikrokosmos där invånarna navigerade mellan stenhårt fysiskt slit, såsom de dagliga mjölkroddarna, och sofistikerade byråkratiska maktkamper om rätten till vattenkraft och infrastruktur. Centralt i källan är spänningen mellan privat ägande och kollektivt ansvar, symboliserat av allt från gemensamma brunnar till den lokala fattigbössan. Avslutningsvis reflekterar texten över hur postorderkataloger och drömmar om konstskatter började sudda ut gränserna mellan stad och landsbygd, vilket ger en elegant bild av ett samhälle i ständig rörelse mot moderniteten
DEL_2_EDWIN_ANDERSSONKvarnbråk,_mjölkrodd_och_falska_Zorn-tavlo.
Skälby, Rinkeby, Stavbotorp, Stav, Skilleby, Tösta, Kåkstan, Ene, Fågelströms, Fattighuset, Vreta, Linshäll, Solhöjd, Österby, Edeby, Väsbytorp, Vrå
Detta källmaterial utgörs av ett samtal mellan två experter som analyserar en arkiverad ljudinspelning från en bilfärd genom den sörmländska landsbygden. Genom att studera dessa lokala vittnesmål frilägger de en osentimental och rå vardagshistoria som rymmer allt från dramatiska människoöden till praktiska överlevnadsstrategier för hundra år sedan. Centrala teman i berättelsen är den genomsyrande pragmatismen, där en dömd yxmördare accepteras som pianostämmare och en alkoholiserad barnmorska behåller sitt förtroende tack vare sin oumbärliga kompetens. Vidare belyser texten spänningarna mellan det gamla bondesamhället och moderniseringen, illustrerat genom en smeds stolta vägran att hjälpa kronprinsen och rallarnas extrema fysiska umbäranden. Syftet med analysen är att lyfta fram den muntliga traditionens betydelse och visa hur historien formas av verkliga, komplexa individer snarare än av torra årtal i historieböcker.
DEL3 EDWIN_ANDERSSON_Yxmördaren_och_smeden_som_nobbade_kungen
Blåkulla(Skogshuggare och Rallare), Wrå, Norrvrå, Wi, Prästgården, Bökesta, Helleby, Hellebykrog, Sörby, Melhaga, Sund, Winterhälla, Solåkra, Nygård, Hammarlund, Brovakten vid Mörköbron, Björksund, Påläng, Hellebystäk, Pålsundet, Malmen, Skyttorp,
Detta källmaterial utgörs av ett samtal mellan två experter som analyserar en arkiverad ljudinspelning från en bilfärd genom den sörmländska landsbygden. Genom att studera dessa lokala vittnesmål frilägger de en osentimental och rå vardagshistoria som rymmer allt från dramatiska människoöden till praktiska överlevnadsstrategier för hundra år sedan. Centrala teman i berättelsen är den genomsyrande pragmatismen, där en dömd yxmördare accepteras som pianostämmare och en alkoholiserad barnmorska behåller sitt förtroende tack vare sin oumbärliga kompetens. Vidare belyser texten spänningarna mellan det gamla bondesamhället och moderniseringen, illustrerat genom en smeds stolta vägran att hjälpa kronprinsen och rallarnas extrema fysiska umbäranden. Syftet med analysen är att lyfta fram den muntliga traditionens betydelse och visa hur historien formas av verkliga, komplexa individer snarare än av torra årtal i historieböcker.
DEL_4_EDWIN_ANDERSSON_HÖLÖ_Skelettet_vid_Blåkulla_och_eremitens
Skyttorp, Häggnäs, Stemsta, Åtorp, Tullbotorp, Tullgarns slott, Bellevue, Skräddartorp, Stegelbrink-Galgbacken, Nykrog, Humlegården,
Bellevue-grindstuga, Valåker, Mellhara löt, Idaberg, Ullaberg, Finhopen, Gullbergshopen, Hemsta, Erikslund, Kjulsta, Ene, Ekeby m.m.
Källmaterialet utgörs av en diskussion kring en unik ljudinspelning som fungerar som en tidskapsel för den svenska landsbygdshistorien kring sekelskiftet 1900. Genom att fokusera på muntlig tradition och lokala skildringar från Södermanland lyfts berättelser fram om marginaliserade individer och hårda levnadsvillkor som ofta saknas i den officiella historieskrivningen. Texten rör sig mellan mörka skildringar av laglöshet och desperation bland gästande skogshuggare till mer hoppfulla porträtt av egensinniga original, såsom en sörjande ingenjör som skapade en vingård på en karg klippa. Ett centralt tema är den brytningstid då traditionella strukturer utmanades av moderniseringen, illustrerat genom konflikter med kyrkan, framväxten av nykterhetsrörelsen och de första stapplande stegen mot arbetsrätt. Syftet med framställningen är att betona den enskilda människans handlingskraft och minnets betydelse för att förstå vårt gemensamma förflutna bortom de torra dokumenten.
DEL5_EDWIN_ANDERSSON_Kungens_myror_och_pojkarna_som_rökte_rott
Ekeby, Smesta, Åkerby, Broby, Heista, Marielund, Kvarntorp, Al, Ör, Kyrkörvinen,
Gräfsta, Stationsområdet, Lida-Hammarstugan, Månbacken?, Smedstorp, Lötsta, Botorp, Urvik, Bal?, Engstorp, Ernesidan, Wi, Nockraga?, Prästgård, m.m.
Denna källa utgörs av ett samtal som utforskar muntlig historia och folkliv i trakten kring Tullgarns slott under det tidiga 1900-talet, baserat på berättaren Edvin Anderssons minnen. Genom att lyfta fram färgstarka anekdoter – från kungliga kuskar och sociala klasskrockar till absurda myter och praktiska skämt – belyser materialet kontrasten mellan den officiella historiens årtal och det levda livets mikroperspektiv. Berättelsen väver samman teman som lokal identitet, teknisk uppfinningsrikedom och hur landsbygdens befolkning navigerade i mötet med maktens representanter. Syftet är att visa hur informella berättelser bevarar historiens ”kött och blod” och ger en djupare förståelse för de mänskliga kopplingar och sociala nätverk som formade det förflutna
DEL_6_EDWIN_ANDERSSON_HÖLÖ_Från_ärtbröd_till_Eleanor_Roosevelts
Sammandrag av intressanta händelser från inspelningar med Edwin Andersson Åby 79 år,
Isak Andersson Charlottenborg 77 år och Alli Rundqvist Åbykvarn 76 år
Källmaterialet utgörs av ett samtal som utforskar en transkriberad muntlig berättelse om livet i de sörmländska trakterna kring Hölö och Järna under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet. Genom att lyfta fram personliga minnen, från torpares extrema fattigdom och barnens milslånga skolvägar till en snickares unika möbelleverans till Eleanor Roosevelt, fungerar texten som ett mikrokosmos av Sveriges förvandling från ett hårt bondesamhälle till en modern industrination. Tematiskt rör sig skildringen mellan det storskaliga landskapet som ett levande arkiv och den enskilda människans vardagliga kamp för överlevnad. Syftet är att belysa hur globala och nationella skiften upplevdes på mikronivå samt att reflektera över hur historiens spår ofta bevaras eller raderas genom rent byråkratiska tillfälligheter och praktiska vardagsbeslut
DEL7 EDWIN_ANDERSSON_HÖLÖ_En_berusad_barnmorska_och_en_tjurska
Källan utgörs av ett initierat samtal som analyserar en unik ljudinspelning med Edvin Andersson, vars minnen kastar ljus över det svenska bondesamhällets dramatiska möte med moderniseringen kring sekelskiftet 1900. Genom personliga anekdoter om allt från berusade barnmorskor till en tjurskallig smed som nekar kronprinsen hjälp, skildras en vardag präglad av social friktion, pragmatism och färgstarka original. Materialet fungerar som en osminkad motvikt till den tillrättalagda historieboksvarianten genom att lyfta fram dåtidens kaos, laglöshet och djupa mänskliga öden. Berättelsens syfte är att visa hur gamla traditioner kolliderade med ny teknik, vilket skapade en levande och ofta motsägelsefull bild av ett samhälle i total förvandling
Elly Ryd 175 min.
Skollärarinna med 44 års tjänst på Hölö Kyrkskola berättar för sin gamle elev Ivar Högström om sin tid på skolan.
Låtar från Sörmland 38 min.
med Nyköpings spelmansgille
En inspelning av Sveriges Radio 18 min.
om Radiogården Berga och om
en utställning om ”Syrentorparna” på Kyrkskolan.
Asta Karlsson talar om Hejstasnickarna 35 min.
Hilmer Jansson 43 min.
Han är fiskare från Åbynäs och 76 år gammal. Han berättar för Ivar Högström om fisket och båttrafiken i Hölö under gångna tider.
Isak Andersson 43 min.
Denne bondeson från Vreta i Hölö är 78 år och berättar för Ivar Högström om äldre tider i Hölö. Han flyttade från Vreta där han är född till Stav i Hölö och senare till Kronoborg i Hölö. Även hustrun Alma och dottern Maj Britt samt Tove Jansson från Ene och Rinkeby deltog i samtalet.
”Vägkalle” Karl Andersson 44 min.
Han är 90 år berättar om sitt liv för Ivar Högström i en inspelning från november 1994.
Alli Rundqvist 200 min.
Hon är 76 år och från Åby kvarns gård. Alli är Hölöbo sedan tvåårsåldern och talar med Ivar Högström och sonen Lars om Hölö i äldre tider. Ämnen som berörs är barnmorskor, lärarinnor, fröknarna Lindblad i Valåker, syföreningen, eremiten vid Ernesidan mm. Inspelad i juni 1973.
Hilmer Gustafsson 110 min.
Han är 91 år och kommer från från Hejsta. Han berättar Hölöminnen för Ivar Högström och Maj Britt Ström. Hilmer är uppvuxen på Hejsta och programmet är inspelat februari 1978.
Sune Roth 97 min
Han berättar för Ivar Högström om sin 45- åriga verksamhet som konstsmed. Inspelat på Helleby gård.i mars 1984.
Ingegärd Kronoskog 68 min.
Hon är född Enström och berättar för Ivar Högström om livet under 20- och 30- talen på Lillvreten i Kjulsta/Hölö. Även Martin Kronoskog som är född på Ömanstorp (hans mamma är född på Lillvreten.) är med i samtalet. Där nämns också Fårsjöholmstorp som tidigare namn på Lillvreten. Men det skall vara Sörsjöholmstorp.
