Kärlek – en 5-minutersversion

Min första ungdomsförälskelse minns jag enbart som ett längtan efter den flicka som jag hade mött någonstans och sedan följt efter henne till hennes bostad. Jag lyckades lista ut att hon bodde i bottenvåningen till vänster om ingångsdörren. Det som finns kvar i mitt minne av henne är enbart att jag valde ofta min väg förbi hennes fönster och hur jag försiktigt smög mig och samtidigt försökte få en glimt av hennes gestalt bakom dom glesa gardinerna. Jag var tolv år och drömde om henne i vaken tillstånd och längtade efter att på något sätt kunna komma i kontakt med henne.  Jag visste inte hur jag skulle bära mig åt. Tyvärr uppfylldes aldrig dessa drömmar.
Den första allvarliga kärleksrelationen dröjde ända tills jag var sjutton år gammal. Då genomgick jag min lära till servitör på stans finaste hotel. Där hamnade en vacker dag en tio år äldre attraktiv och mycket vacker dam. Vi lärde känna varandra genom att även hon arbetade inom serviceyrket och varje dag så närmade vi oss varandra mer och mer och snart stod det klart att vi tyckte mycket bra om varandra. Hon hade genomgått en ansträngande period i sitt liv under en flerårig vistelse i London och skulle nu ta det lite lugnare i min hemstan Innsbruck. Första gången som vi deltog tillsammans vid en privat fest så blev vi båda riktigt kära i varandra och när vi gick hem så var vi båda två väldigt upptända men tyvärr hade vi inte möjlighet att uppfylla det begäret. Vi skildes mitt i natten med hennes oförglömliga avskedsord på norska som jag inte förstod då men som jag memorerade. ”Blir det inte ikväll så blir det nog nån annan kväll”.
Lång historia kort. Det blev inte bara en utan flera kvällar för oss under den sommaren där jag svävade genom livet. Tyvärr så varade inte denna fantastiska tid mer än några veckor. Ålderskillnaden gjorde sig påmind och framförallt så fanns det konkurrens om denna svarthåriga norska skönhet. Sagan tog ett odramatisk slut genom att att hon helt ärligt påpekade dessa fakta för mig och vi fortsatte som vänner att umgås på ett civiliserat sätt på arbetsplatsen.
Nu inträffade det som nästan alla genomgår efter att en stark kärlek stannar upp och i mitt fall så tog det nästan livet av mig. Men tack och lov bara nästan. Men jag levde under ett antal veckor med bilden framför mig där jag kastar mig framför ett tåg. Jag hade redan sett ut platsen och väntade bara på rätta tillfället att genomföra det. Tack och lov så hände det lite oförutsedda ting på min arbetsplats som gjorde att våra dagliga möten avstannade och våra vägar skildes. Det löste upp min negativa bildvärld och jag kunde koncentrera mig på andra saker. Men nog minns jag henne fortfarande min första kärlek Edny.
PS. Ett år senare vid en genomresa tillbringade jag ett par dagar hemma hos henne i Oslotrakten. Då mindes vi båda med värme vår historia innan vi sedan förlorade varandra för alltid på grund av att jag blev med  min adressbok kort därefter.
Hur det gick till när jag mötte min livspartner?
En av sommarkvällarna så tillbringade jag på Restaurang Cecil en trappa upp där Alexandra Charles drev ett av Stockholms hippaste diskotek. Jag hade det ställe som en av mina favoriter denna sommar 68 när jag ville gå dansa, det vill säga träffa människor, bli bekant med dom kanske hitta någon som det kunde bli något alldeles speciellt med. Det var ju alltid ett lotteri när man gick på diskotek. Där fanns ett mönster som var välbekant. Musiken, dansen, iakttagandet av andras lycka eller olycka. Jag var en iakttagare av stora mått. Denna augustikväll var det ett uppträdande inne i restaurangen. En amerikansk musiker hade en show på gång.
Det var mycket folk som trängdes vid ingången och när jag som höll till en trappa upp i diskoteket kom tillfälligt ned så fick jag lust att gå in restaurangen och se om det fanns nån möjlighet att titta på showen. Det såg inte omöjligt ut och jag hängde mig kvar mellan diverse bord och tyckte att det var rätt bra fart på denna artist. Det var trångt och det stod fler än jag mellan borden och man fick ducka sig lite för att inte blockera synfältet för dom betalande restauranggästerna som just hade avnjutit sina måltider innan showen skulle dra igång. Jag hade hamnat väldigt nära ett bord där det satt ett damsällskap på tre personer som nyfiket tittade mot scenen precis som jag. Efter ett tag så blev min lätt hukande ställning lite obekväm och jag frågade om jag kunde sätta mig lite lätt på den enas flickas armstöd. Och det var så allting började. Våra blickar hade mötts och jag hade fått ett positivt svar och nu satt jag där och tyckte ännu bättre om showen. Nu upplevde jag samma show ”tillsammans” med en söt tjej sittandes väldigt nära henne på hennes stols armstöd. Det kändes som en intim inbjudan och när showen var över och alla applåder hade klingat ut så reste jag mig och frågade flickan om hon ville gå upp med mig till diskoteket för att dansa. Hon samtyckte och vi tog oss båda en trappa upp för att där gå ut på dansgolvet och börja röra oss till musiken.
Minns ej vad det var för nån låt men minns att det kändes helt rätt efter den berömda första dansen och vi fortsatte ett antal låter till innan vi begav oss ned till restaurangen igen för att hon skulle säga adjö till hennes syster som var den andra tjejen som såg mycket yngre ut. Även hon hade hittat en kavaljer under tiden och det visade sig att jag kände den killen från fotoskolan där han utbildade sig till fotograf. Dom tog farväl av varandra och systern försvann sedan med sin nyvunne beundrare ut till Stockholmsnatten. Jag minns att den killen hade en sportbil och att dom tog sig därifrån i denna. Inga andra detaljer om detta plötsliga möte minns jag mer än att jag mötte honom en dag när skolan hade börjat igen några veckor senare.
Sen begav sig min nyvunna danspartner och jag åter en trappa upp och fortsatte dansa.Det finns ett ögonblick inmejslat i mitt minne från denna kväll och denna minnesbild innehåller en försiktigt varsam rörelse från min hand uppför denna flickas rygg och en bit nedför midjan när vi dansar lite senare till en långsam låt. Hon hade en vacker gul sidenblus och hennes svarta byxor var gjorda av tunn crepes. Det kändes behagligt att hålla handen kring hennes midjan.
I samma ögonblick visste jag att jag hade hittad något alldeles speciellt här i livet. Det var varmt och skönt och det kändes som om tiden stod still. Vi dansade och höll i varandra och behövde inte prata så mycket utan allt hände av sig själv. När vi hade dansat färdigt så lämnade vi lokalen och jag frågade om hon ville följa med mig hem på en kopp Tee till Riddargatan.
Hennes förtroende för mig var tydligen sådant att hon inte tvekade utan vi tog en promenad nedför Riddargatan och nådde min lilla bostad efter en stund. Där satt en stark lampa i taket i den lilla hallen och nu så var vi äntligen på privat område. Vi höll i varandra hårt och kysste varandra och njöt utav den stunden. Vi bekantade oss lite med varandra och båda tyckte att det fanns ingen anledning att forcera någonting för att vi skulle även finnas dagen efter tillgänglig för varandra. Så det stannade vid att vi kramades lite och sedan så skulle Annika ta sig hem på något sätt. Hon hade ett rum på Floragatan som även de låg på Östermalm. Där fanns hennes Mamma och syster som just då var några dar på besök i stan.

Vi skulle ses kvällen efter vårt första möte på biografen Puck på Östermalm.
Vilken fin början på en kärlekshistoria som hängde på en oerhörd skör tråd skulle det visa sig.     Jag låg i sängen och läste. Klockan var kring sextiden och jag hade hela dagen sedd fram mot det stundande mötet med den ljuvliga flickan som jag hade lärt känna kvällen innan. Då ringde min fasta telefon och en kompis som lätt rätt upprymd började med att….

”Du får komma hit omedelbart – hon är här – och hon vill att du skall komma genast. Vi sitter här hos en väninna till henne och ha ett litet party och hon bad mig att ringa dig.”
Vad skall jag göra nu tänkte jag. Detta var inte vilket erbjudande som helst utan detta var en milstolpe i en relation som jag hade odlat under en tid med en mycket vacker kvinna som jag hade mött på Sturehof och talat ett antal gånger. Hon hade öppnat sig mer och mer för mig och jag var väldigt intresserat i hennes framförallt fysiska behag. Även allt annat kändes intressant och spännande men samtidigt farligt och krångligt. Hon såg ut som en vacker filmstjärna, välklädd, elegant, världsvan, i den spännande trettioårsåldern. Hon var gift och hade en liten dotter men var olyckligt.

Vad såg hon i mig? Ju hon såg en utväg.

Hon trodde att en relation med mig skulle underlätta för henne att kunna bestämma sig om hon skulle skilja sig och börja ett nytt liv. Det var en lek med elden från min sida. Jag uppmuntrade henne att göra sig fri men jag lovade inte att jag skulle bli hennes permanenta lösning. Men visst skulle jag gärna ha legat med henne och nu ringer min kompis och säger att hon är redo för detta steg.
Jag började tänka febrilt och försökte förklara för honom mitt dilemma. Han sa bara att

”det är klart att du ska komma genast – det är fritt fram för dig och du kommer att ångra dig om du tackar nej till detta tillfälle”.
-Ja jag vet och det är just det som gör det här så jävla svårt men jag måste tänka över de här.

Jag kan ju inte nå den andra tjejen från igår och skjuta upp våran träff, så jag måste få lite tid att bestämma mig. Ring mig om en kvart.
Det ringde redan efter 10 minuter.

-Ge mig mer mera tid stönade jag och la på luren

Det närmade sig deadline. Vi skulle ses kvart i sju vid biografen och det regnade utanför och här satt jag och var tvungen att välja mellan ett pågående projekt där enbart avslutet väntade, det vill säga åtminstone den fysiska delen och på den andra sidan hade jag att välja ett helt nystartad men mycket lovande projekt som kunde ge stor utdelning på sikt.

Bättre en liten fågel i handen än en större på taket – kom jag att tänka på.

Nej nu får jag inte tänka så kortsiktigt samtidigt som jag såg mig redan ligga i sängen med den vackra hårfrisörskan som längtade efter att få vara med mig. Så hade hon nämligen uttryckt det när jag mötte henne bara för två dagar sedan. Hon skulle snart vara redo för det och nu var hon redo.

Tankarna snurrade runt men så kom jag plötsligt  på hur jag hade kramats med Annika natten innan och nu insåg jag att jag måste titta framåt och satsa självklart på denna helt nya och fräscha relation som inte skulle innehålla alla dessa komplikationer som den andra kunde medföra.
Jag bestämde mig och tog på mig en fräsch skjorta och precis när jag skulle lämna lägenheten så ringde det igen och jag svarade.
Det var hårfrisörskan personligen som talade till mig. Det blev ett kort samtal och jag hörde hennes besvikelse när jag tog farväl av henne.

Nu var jag ute i senaste laget och jag tänkte att om det vill sig illa så kommer ingen att finnas vid biografen som väntar på mig.
Bra försenat sprang jag Sibyllegatan upp mot biografen i regnet och var dyblöt och svettigt när jag kom in i den tomma vestibulen. Där står hon försynt i ett hörn. Snygg klädd och med ett blyg  och vackert leende och lyser upp när jag närmar mig och ber henne om ursäkt för min sena ankomst samtidigt som vi löser två biljetter och snabbt beger oss in i den mörka salongen där jag sedan eftersvettas under halva föreställningen medans jag håller hennes underbara mjuka lilla hand och jag vet redan då att jag valde rätt och det kom att  bli en underbar och lång resa tillsammans med henne dom närmaste 52 åren.

Print Friendly, PDF & Email