Del x120 De stora livsfrågorna 

Jag är en problemlösare. Jag vill inte ha problem som tär på mitt psyke. Därför vill jag i första hand undvika dom och i andra hand finna en snabb lösning som innebär att jag kan ta mig vidare.
Det hör till min starka sida att jag från min barndom fått med mig att när det kommer till kritan så är det till mig själv jag får gå för att be om råd. 

En öppen attityd till omvärlden och en positiv syn på mina medmänniskor har jag hemifrån. Ordet glad vill jag byta ut mot tillfreds och det är jag för det mesta. Bär jag en hel del av mina känslor inombords? Ja det gör jag till en början. Jag är trogen när jag har väl valt en person till min vän och då är mitt engagement total men jag förväntar mig detsamma 

Kan jag titta i spegeln och se in i mig själv. Ja det kan jag. Jag ser dom ljusa och dom mörka punkter som fyller den yta som jag visar upp utåt. Mitt samvete tål att tittas på tycker jag.
Jag försöker gå efter den gyllene regeln som säger att “gör mot andra som du själv vill bli behandlad”. Det tyckte redan Konfuzius 500 år före Christi. 

Jag tycker jag att jag får använda mitt eget huvud för att skapa den värld som jag vill leva i. Jag vill ej jaga efter oåtkomliga ting. Det fungerar bra för mig med “less is more”
Vad får mig att vara glad, ger mig energi och gör mig till och med lyckligt i vissa stunder?
Det är Insikten att det är ett enastående mirakel att i detta universum har fått vara med som människa i det eviga kretsloppet som en liten del av skapelsen. 

Möjligheten finns att jag själv kan påverka väldigt mycket av det som sker i mitt liv genom att dela med mig av min goda energi. Jag är ofta lyckligt och kan njuta av livet i fulla drag.
En cykeltur på Mörkö eller när våra barn och barnbarn hälsar på oss på sommaren på landet och vi alla känner en naturligt samhörighet med varandra. Tystnaden som finns där jag bor och håller till med Skogen inpå tomten. Närheten till havet och skärgårdsöar tätt intill vår ö. Vänner som sprider glädje. Närheten till min fru och livspartner som bara växer på gamla dagar. 

Om jag skall ta upp tråkiga saker så tänker jag ibland på dom vänner och arbetskamrater som har gått bort i ett allt för tidigt skede. Jag kan ligga på en klippa och plötsligt se dom framför mig och bli sentimental för att dom inte längre kan fysiskt närvara. En djup saknad kan jag känna för min dotters svärmor Linda som gick bort alldeles för tidigt i år pga Coronas skull. Hon har varit älskat av alla sina barn, barnbarn och närmaste omkring sig. 

Livet kan yttrar sig så olika. Själv fick jag livet till skänks i nitton års åldern efter en bilolycka med flera döda inblandat. Det bidrog i starkt grad till min positiva och ödmjuka inställning till ödet.
Rädslan har en liten plats i mitt liv.
Livet har lärt mig en del saker som tex. att det kan vara nyckfull och att man definitivt behöver lite tur på vägen. Det börjar redan med var och när och hur man kommer till världen. Jag anser att den tidsperiod som min generation har varit med om är unik. På det personliga planet har jag varit med om bra relationer till min mor, speciellt till min fru och mina barn och barnbarn. Min fru har lärt mig att lita på andra människor. Upplevelser i min tidiga barndom lärde mig något annat. 

Vår generation har i stort sätt kunnat leva ett bekvämt och behagligt liv utan storkrig i vår omvärld och med fortfarande ett behagligt klimat som dessvärre är på väg att göra vistelsen för kommande generationer mycket svårt och krävande.
När jag ser tillbaka på mig som fjortonåring som hade hela livet framför sig så ser jag en levnadsglad och mycket nyfiken pojke framför mig. Han har en vag plan som sträcker sig några år framöver och som sedan anpassades till erfarenheterna man samlade på sig undan för undan. Bilolyckan formade sedan resten av mitt liv genom insikten att jag fått mitt liv till skänks.
Mötet med min fru i 22-årsåldern blev en av hörnstenarna som hjälpte mig att bli en mer socialt anpassat medborgare och fick mig även lära känna kärleken. Hon hjälpte mig att integreras i det svenska samhället. Jag vet inte vad jag har att vara stolt över i mitt liv. 

Däremot så är jag mycket nöjd med dom korten som livet delade ut till mig. Jag lyckades att föra mitt släktnamn och mitt liv vidare. Nu har barn och barnbarnen stafettpinnen i sina händer och är på gång genom sina liv. Till barnbarnen säger jag. Välj ett arbete som kan ge er tillfredsställelse för att arbetslivet är lång och lev enligt den gyllene regeln även om det inte alltid är så lätt. För mig fungerade det hyfsat.