Mörköstudier vid hembygdsföreningen
Mörkö gårdar, torp och andra boställen
Registret över Mörkös torp och gårdar har funnits sedan 1990-talet. I föreningen finns idéer om en publikation med ”historik, historier och bilder” från varje boställe, men en sådan beräknas inte kunna stå klar inom överskådlig tid. I dess ställe ger vi nu ut denna skrift med koncentrerad information.
Innehållet är styrt av vad som redan gjorts och skrivits ner – stort eller smått.
Flera uppgifter finns i föreningens arkiv. Litteraturlistan kan också vara till god hjälp. För fel som kan ha smugit sig in ber vi om ursäkt – men bättre detta än ingenting alls! Vi är naturligtvis tacksamma för alla kompletteringar och rättelser.
Bilden på omslaget visar jordbruksarrendatorerna på Mörkö vintern 2008-2009
Arbetsgrupp 2008/2009: Agneta Uddling, Bo Öberg, Bengt Stenberg
Redaktör: Bengt Stenberg
Foto om inte annat anges ur Hölö Mörkö hembygdsförenings arkiv
© Hölö Mörkö Hembygdsförening 2009
Vårt Mörkö!
Större delen av ön ägs sedan 1500/1600-talen av, enkelt uttryckt, ”Hörningsholm”. Från mitten av 1700-talet utökades detta ägande till kanske 90 % av ön. Undantagen (i stort) var, och är fortfarande, ”Kungens” ägande på Eriksö och de små gårdarna i kilen vid Egelsvik. Under familjen Bondes ägartid har Eneboda gård avsatts till skolmästarens försörjning, senare med kommunen som ägare, och Oaxen med Söräng sålts till Karta & Oaxen AB. Ett tiotal mindre avstyckningar enligt ensittarlagen har också skett under 1900-talet.
Att Mörkö varit ett fideikommiss har i hög grad präglat ön. Ännu 2008 är exploateringsgraden låg vad gäller avstyckningar för nybebyggelse eller annan markanvändning.
Uppskattningsvis 5 till 10 % av tidigare uppodlad areal har planterats med främst gran från mitten av 1900-talet, men landskapsbilden har i övrigt varit relativt oförändrad sedan de stora skogsplanteringarna på ”den öde ön” under andra hälften av 1800-talet.
Längs stränderna har det sedan 1940-talet (i ett fåtal fall tidigare) byggts några hundra privata fritidshus på arrendetomter.
Alla dessa gamla namn
”Enkla” naturnamn på –a har troligen skapats under hela årtusendet efter år noll: Berga, Sanda, Håga, Tuna, Ytterberga, Nora, Skåra, Kumla, Brunna
Namn på –by hör förmodligen till yngre järnålder: Vickelby, Ekeby, Skälby, Tegneby, Hammarby, Lundby
Namn på –sta(d) hör också de till yngre järnålder, kanske något yngre än –by-namnen: Hostan, Örsta, Tramsta, Gåsta, Tormesta
Namn på –torp började användas i slutet av vikingatiden och in i medeltiden: Lisstorp, Uggeltorp
Här ovan har vi bara tagit med namn med medeltida skriftliga belägg. Vi kan konstatera att med några få undantag finns dessa boplatser kvar till vår tid. Helt annorlunda förhåller det sig med antalet ”brukade enheter”, som ju har minskat från mer än hundra under sent 1800-tal till ett tiotal våren 2008.
”Mörkö Socken”, skriven av mörköprosten Carl Ulric Ekström
”Hos infödingarne äro karlarnas kroppsbyggnad mera fast och starkt byggd än reslig”
År 1828 publicerades ”Mörkö Socken”, skriven av mörköprosten Carl Ulric Ekström. Boken är en 200-sidig beskrivning av ön, med ett omfattande avsnitt ”naturalhistoria”, i tidens anda. Till boken hörde 26 planscher i folioformat. Trots ovanstående citat är den en självklar start för all mörköforskning!
Kulturmiljöplanen
Större delen av Mörkö är sedan tidigare ”av riksintresse för …
I remissutgåvan av den kommunala Kulturmiljöplanen……
Vandringar och vinterkvällar vid hembygdsföreningen
Under 1980- och 1990-talen guidade Karin och Alfons Davidsson, tidigare Ekeby gård, vandringar på Mörkö. Karin skrev ”historia och historier” efter varje vandring, Alfons läste in en ”tur runt Mörkö” på band och är intervjuare vid äldre bandinspelningar. Båda skrev artiklar i föreningens årskrönikor, alltid med människor och händelser i centrum.
Föreningens mörköcirkel
har länge studerat ön – arkeologi, namnforskning, inventeringar, vandringar. Kunskapskälla och inspiratör är Gustaf Friberg, tidigare boende på Kasholmen. För att bevara de äldres minnen har ett stort antal personer intervjuats, flertalet på band. Dessa och en del tidigare intervjuer finns i utskrift vid föreningen.
Torpförteckning
Torsten Eriksson och Gunilla Follin vid Lötens gård gjorde under tidigt 1990-tal en torpförteckning och en studie av husförhörslängderna för Skärgårdsroten. Detta arbete har kompletterats och utvidgats av många – men kanske särskilt av Tore Eriksson i Botten, Sven Erik Paulsson i Lövhagen, Agneta Uddling i Mossen och Bo Öberg, Fridal. Bengt Stenberg, Egelsvik, har i samarbete med dessa mörkövänner från 2000 utvidgat torpförteckningen med nya uppgifter och med flertalet övriga boställen.
Radiogården
Berga gård blev 1938 Radiogården för hela svenska folket. Radiotjänst sände varje vecka under hela året, med teman alltifrån sådd och skörd till inseminering och valborgsmässofirande. Inspelningarna har överförts till CD och finns att lyssna på vid föreningen.
Fascinerande gamla kartor
Vid Hörningsholm finns ett stort antal lantmäterikartor från 1600-talet och framåt. Själva kartbladen finns kopierade vid föreningen, men inte tillhörande ägobeskrivningar. Hela materialet finns digitalt tillgängligt hos LMV, men ofta med dålig kvalitet.
Häradsekonomiska kartan
För att få med namn på så många boställen som möjligt har vi till kartbilagan använt Häradsekonomiska kartan. De delar som täcker Mörkö är framtagna strax efter 1900. Av den färglagda, vackra kartan framgår tydligt uppodlade ytor, torp och gårdar (även ekonomibyggnader), båtsmanstorp, vägar och stigar. Avsaknaden av dagens vägnät är knappast något hinder för orienteringen; för den intresserade finns många gamla vägsträckningar att utforska. Kartan finns att köpa på CD från LMV.
Register över boställen
En flytande gräns har satts vid boställen etablerade före 1920.
I förteckningen finns också en del boställen på Näslandet – detta område ingick till slutet av 1960-talet i Hörningsholms fideikommiss och i Hölö socken, varför dessa namn ofta återfinns i kyrkböcker etc.
Dåderö tillhör Ytterjärna socken – men sedan många år också Hölö-Mörkö kommundel. Av detta skäl har vi tagit med några dåderönamn i förteckningen.
Ett fyrtiotal namn från de äldre dokumenten har i förteckningen ”okänt läge” – vi har alltså inte återfunnit dem på kartor eller i tradition. Några av dessa är säkert alternativa namn, eller tillfälliga namn på t.ex. båtsmanstorp.
Numrering
Åren 1977-78 gjorde Länsstyrelsen en kulturhistorisk inventering avseende byggnader uppförda före 1900. I registret används den numrering som då gjordes; tillkommande platser har numrerats löpande.
Numreringen återfinns i kartbilagan. I de fall bostället inte finns utsatt på kartan har en stjärna lagts in för att markera läget.
För att underlätta sökning återfinns boställen med flera namn oftast under alla namnvarianter. Ett boställe kan alltså ha flera nummer; i kartbilagan anges dock endast en uppgift.
Veta mera?
På hembygdsgården har varje boställe ett pärm-uppslag med vad vi vet om platsen.
För vissa boställen finns ingenting antecknat; för andra är materialet omfattande, helt avhängigt av enskilda personers intressen och insatser.
Materialet, inklusive ca 300 bilder från ön i digital form, är tillgängligt efter överenskommelse.
Framtiden
I media och genom kontakter med mörköbor har från 2007 framkommit att en ny nyttjandestruktur är under införande på ön, med centralisering av driften genom uppsägning av arrendatorer, ändrade former för djurhållning och ökade insatser för att främja jakten.
Dessa åtgärder kan medföra allvarliga hot mot många av de värden som hembygdsföreningen har som uppgift att slå vakt om.
